Hade hoppats på att jag skulle hunnit vara lite social idag, men det…sket sig. Istället har jag jagat diverse reservdelar till diverse ting denna sommars förmodligen varmaste dag. Hur bäst som helst? NOT!
Varför skall saker gå sönder just en sådan här dag. Och varför är det alltid jag som skall kasta mig i bilen och försöka hitta en reservdel? Ajo, för det är bara jag. Här.
Just den här biten kan stundvis vara lite kämpig när man är själv. Det finns liksom aldrig någon annan att skicka iväg när något trasar sönder.
Bara att hoppa i bilen och bita ihop. Jag menar, vem skulle nu vilja hänga på stranden istället, eller träffa en kär vän sedan länge, länge…eller bara vara en dag som denna?
Men jag, jag satt i bilen största delen av dagen och jagade en reservdel som baske mig var slut i hela landskapet!
När jag kom hem hade hettan redan landat och det dröjde kvar en sådan där skön känsla i kvällen som man sedan kommer att längta efter som en liten toka när vi igen har vinter här.
Jag är inte längre så förfärligt för det här med hetta, men oj vad jag kan njuta av de här ljumma kvällarna!
Det är nog kvällarna jag njuter av mest ändå. Lite tantvarning här, jag vet. Men ändå. Kvällarna är skönast. Basta!
Väl hemma packar jag det sista vi skall ha med oss och går en sväng i trädgården. Märker att det mesta vuxit som bara vad under de senaste dagars värme. Klipper buxbommen och skördar en hel hög med örter.
Och trots det så vet jag att det är just den här kvällen jag kommer att minnas i höst, i vinter, i november när slasket vräker ner, när det knappt hinner bli ljust innan det igen är dags för att bli mörkt.
Denna underbara kvällsvärme och sommarmättnad och samtidigt något nytt och fräscht.
Just som att vara på den där mittpunkten av ett gungbräde, precis innan det kippar över åt ena eller andra hållet.
Det är ju precis där vi är. Med försommarens charm i ena handen och sensommarens mogna klokskap i den andra.
Tänker att det är ju precis där hittar mig själv just nu. Mellan två varande. Inte ung, inte gammal. Och medelålder, det bara låter som ett mellanmål på något vis. Något som ingen riktigt räknar med - finns det ens? På riktigt?
Så…jag och sommaren är i samma skede, lite så.
Så mycket tankar det föds - bara av att gå en sväng i trädgården och skörda lite örter.
Den där kloka människan som någon gång sagt det där redan uttjatade orden om att:
Vill du bli lycklig för en dag - skaffa dig en flaska vin.
Vill du bli lycklig för en månad - skaffa dig en kvinna/man
Vill du bli lycklig för hela livet - skaffa dig en trädgård.
Hen slog nog lite huvudet på spiken ändå. Trädgård ger tankar och tankar gör trädgård. Lite så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar