Man kan inte alltid lyckas, jag vet ju det, men efter att jag hade fått balkongen
inglasad förra året så hade jag tänkt att nu kan jag för sjutton inte
misslyckas med att sätta tulpanlökar i kruka. Men man kan.
Tulpanerna borde haft så optimala förhållanden som en tulpanlök bara kunde
önska sig i sin vildaste fantasi...men men.
Av ett rejält gäng lökar så har det kommit upp en - och en halv.
Bättre har jag förhoppningsvis lyckats med krukodling på stugan,
men vi återkommer till det.
Nu blir det lite balkongsnack här.
Husbolagets samtliga balkonger blev inglasade och förnyade i samband med den
stora renovering som påbörjades för ett par år sedan och blev klart förra året.
Nu förstår jag ju att min inredningssmak där det mesta gärna
får vara både skavt och skevt inte är majoritetens önskemål när
det kommer till balkongprojektet. Missförstå mig rätt, jag gillar verkligen
att balkongen är inglasad men har liiiiite svårt för den ganska plastiga
upplevelse som jag kan få av balkongen så där i övrigt.
Det blir kanske lite krock med de moderna, stela, raka och nästan sterila
materialval och min egen då.
Nå, man kan ju undra varför jag väljer att bo här då?
För att det i övrigt är så attans bra. Bekvämt och fint med sjön
precis intill. Bara att rycka på axlarna och inse att man inte kan få allt.
Och jag kommer nog att hitta på nåt för att få bort den där sterila känslan
som det nybyggda ger. Skall klura ut nåt.
Men i övrigt gillar jag ju balkongen skarpt. Den är stor så
där ryms både vår sittplats och så en låååååång smalare
del som är perfekt för frösådder och annat som man vill pyssla med.
Och man kommer ut på balkongen både från sovrummet och vardagsrummet.
Och nu i och med att den är inglasad så förlängs ju tiden att vistas där
betydligt. Och minst lika viktigt för mig är att jag kan övervintra en
hel del växter där. Den uppstammade myrten trivs tex inte inne i
lägenhetsvärmen så den får stå ute för det mesta. Bara under de där riktigt
kalla veckorna tar jag in den. Den har klarat sig bra och har ju nåt år på
nacken redan. Likaså dess kompisar, lagerbladsbusken och lavendeln.
Balkongen är ju mot öster (tror jag) vi har alltså sommartid eftermiddags-
och kvällssol. Det är helt okej, jag skulle inte riktigt klara av en söderbalkong med
gassande sol. I synnerhet inte nu efter inglasningen. Och visst man får glasen
åt sidan, men då blir det att passa på Iris-katten så hon inte får för
sig att störtdyka ut i naturen. Så ja...nåt lite hinder för henne måste jag också
klura ut. Men även då man kan ha balkongglasen öppna så blir här
otrevligt hett på eftermiddagen. Så jag har inhandlat ett parasoll som
jag kan gömma mig och mina växter under den hetaste tiden.
Hade helst velat välja ett parasoll som man skulle ha kunnat fästa i
balkongräcket och på det sättet spara golvutrymme, men nu med den
nya balkongräckedesignen så funkar det inte.
Inredningsstilen som jag har är ju, som sagt, oslipad
och småsliten så där, och så gillar jag i viss mån spets-
romantiskt men det får inte bli för vispgräddigt, om du förstår?
Så jag blev glatt överraskad när jag hittade ett små-
romantisk parasoll, men som ändå hade lite karaktär eftersom
det var svart. Och min balkonginredning är ju så där
gammeldags med korgstolar och 1700-taligt halvmånebord
och sådant och jag tycker det här parasollet var helt som
pricken på i, faktiskt.
(Hittade det på Rusta för en liten peng. Ingen reklam men om nån
gillar och vill slippa googla)
Iris-katten verkar också säga:
- Nämen Matte, wooooow sååååå fiiiiiint!
(eller nåt ditåt, heh).
*
I morgon bär det av till stugan för att fira Valborg och
för att så lite ätbart i odlingslådorna och kanske måla
lite - både akvarell men förmodligen mer konkreta
grejs denna gång - och så där allmänt pyssla på.
Och för att se om jag möts av en en liknande
tulpan"katastrof" där som här hemma på balkongen.
Återstår att se. Återkommer, men nu:
Kram från mig
