Det har varit kyligt och blåsigt i några dagar nu. Ylletröjan och tightsen
har åkt på och stundvis har jag till och med börjat snegla mot strumplådan.
Den långa stugvistelsen börjar luta mot sitt avslut och även om det
är vemodigt på sitt sätt så skall det – med dessa grader – bli skönt med
golvvärme måste jag erkänna.
Har börjat tömma frysen så smått och den sista rabarbern blev till en chutney,
laxbiten gravades och det som i år skulle målas har blivit målat.
Nästa år har vi ett större projekt då stora stugan skall få sig
en uppfräschning.
Det urgamla trädgårdsbordet, som de senaste åren stått i skogsbrynet
och nästan blivit ett med skogen lämnades ändå så här.
På något sätt charmigt med laven på ytan.
Inte det optimala med tanke på hållbarheten i längden,
men...kanske jag tar och räddar det som rädds kan nästa år.
(Vi har i år haft ett gäng grågäss och -gässlingar som verkar trivas i vår vik)
Älskar som sagt tillvaron här på stugan, men börjar känna mig
lite rastlös. I augusti har vi ett par festen som vi skall på i hufvudstaden
och så kommer jag och min väninna att ge oss på en liten roadtrip.
Med andra ord kommer det att vara september innan jag återkommer
hit till stugan för någon längre tid i alla fall.
Vi är inga grymma köttätare, lillungen och gubben kanske mest av oss alla, men
när det finns lammkött på torget som är slaktat två dagar innan, så
blir det grillat, det är ett som är säkert!
Och till min förvåning så får jag och gubben i alla fall var sin
kronärtskocka. Inget att frossa i alltså, men ger mersmak av att
odla mer nästa sommar!
Det är kanske det som är svårast med att behöva lämna stugan redan nu
i slutet av juli, det är så mycket odlat som inte kommer att hinna bli
färdigt och lämnas således lite åt sitt öde.
Och en mängd krukor som kommer att behöva kånkas hem.
Dem tänker jag inte lämna här utan omvårdnad. Hinner njuta av dem
på balkongen ännu ett bra tag!
Men att kånka krukor, och smutstvätt och mängder av
kläder, som inte använts, hem tillbaka....det blir det!
Skriver i den tonen som om sommaren skulle vara förbi, och så är det ju
förstås inte. Bara att min stugtillvaro klipps av en dryg månad tidigare än
vanligt. Men ser fram emot orsaken till det. Min kompis och jag
skall styra bilnosen mot norra Norge, och det ser jag så fram emot!
Vi är ivriga fotografer båda två, det är det bästa att resa med någon
likasinnad, för gissar att det blir att stanna bilen tre gånger per varje körd
kilometer för att föreviga alla fina vyer. En fotande person skall resa med
en fotande person eller alternativt med någon som har en ängels
tålamod med alla stopp som absolut måste göras...(heh)!
*
Ett stycke från vår stuga har en ensam tjädertupp haft sitt revir något
år nu. Brukar nu och då ta kameran med i bilen då jag kör in till byn
bara för att ifall det skulle uppenbara sig nåt skoj.
Ett par gånger har jag sett tjädern då jag inte haft kameran med men
nu råkade jag få syn på den när den satt i en tall.
Tyvärr regnade det och blåste rejält när jag skulle ta bilden,
så den blev lite suddig och när jag skulle försiktigt försöka
fota den lite närmare så flög den iväg.
Den verkar vara ganska så "halvtam" för den vandrade lugnt
vidare in i skogen efter att den flugit ner från grenen, men
vegetationen var just så hög att jag inte fick en bättre bild av den.
En glad överraskning var att jag trots allt får lite luktärtsblomning
i år i alla fall. När jag i våras planterade ut de små plantorna så kom
hjorten följande natt och smaskade i sig det mesta. Men tydligen
blev det något litet kvar i alla fall, för har några fjuttiga luktärter
som nu börjat blomma. Precis så jag får någon blomma per dag in
i den lilla vasen på spiskransen.
Brrr...nej nu är här nog så kyligt att jag tror jag skall dyka in
i strumplådan i alla fall och dra något värmande över mina arma
tår som inte alls tycker att det är läge att vara bara.
Inte i dag i alla fall.
Kram från mig
