Det har varit en väderlek som på sina håll gett riktigt rejäla
åskväder. Dock inte här. Hört åskan på håll och några aggressiva
moln har dragit förbi, men inget åskväder.
Nu är det igen svalare, jag till och med frös här en natt när vinden
hittade direkt in till mig genom de öppna fönstren. Men älskar att
kunna ligga och lyssna på vågornas kluckande så drog en extra filt
över mig istället för att stänga fönstret.
Min förstfödda fyller år i början på juli, och denna gång råkade det sig så väl att
både han och lillungen hittade sina vägar till stugan för lite stughäng med
oss föräldrar. Svärdottern vår jobbar så hon kunde inte komma med denna gång.
Ända sedan den nyss fyllda 37-åringen kunde uttrycka sin önskan så har han velat ha,
och oftast fått, en jordgubbspavlova till födelsedagen. Vid något skede när han var typ 15 år
så valde jag att göra den med lite mer "vuxensmak" och lade svartvinbärsgele mellan
marängen och vispgrädden, men i år önskades det den versionen som jag gjorde då han
var liten, nämligen med mosad banan. Enhälligt framröstad av familjen.
Själv föredrar jag den med svartvinbärsgele, den ger lite mer sting och inte bara
söttsött....;)
Det är inte särdeles ofta båda bröderna är här samtidigt och för en mamma
(och nog en pappa också) är det alldeles underbart att se hur bra de
kommer överens och hur de skrattar och tjattrar
och tjafsar med varandra som – ja små barn – trots att de är skäggiga karlar båda
två. De där skratten som hördes nerifrån bryggan då de tog sig ett nattsim....underbart!
Ler brett bara jag tänker på det. Ungarna må nu bli hur gamla och skäggiga som helst,
jag blir ändå så lycklig av att få rå om dem ett tag.
Det finns ju alltid något att fixa på när man har hus. Ingen vill komma på
arbetsläger, och det har vi försökt undvika så långt det går genom att
sprida ut sommarjobben till små etapper som inte känns så, ja just jobbiga.
Men när man är flere så går det i ett nafs att måla en liten sovstuga, som
vi kallar den minsta byggnaden här. Den står där i skogsbrynet och används inte
så himla mycket så vi har inte riktigt märkt hur väderbiten stugan
hade hunnit bli. Men nu är den fin igen och står liksom lite
rakare i ryggen och välkomnar övernattare.
*
Gubben min har aldrig spelat bordsspel, vet egentligen inte riktigt varför,
men av den orsaken är jag ganska svältfödd på spelkvällar.
Till min stora glädje är båda gossarna spelglada och vi
har suttit uppe till småtimmarna och spelat.
Vår favorit just nu är strategispelet Catan. Mycket underhållande.
Det blir det där klassiska – bara ett spel till – och så vips är klockan
tre på natten! Skönt att kunna sova länge på morgonen då!
*
Näe, nu skall jag ta och aktivera mig en smula. Äldre sonen och gubben har
åkt iväg för att paddla, lillungen åkte hem till sig för att tvätta kläder och klippa gräs,
kolla att katten hans har allt väl.
Jo, han har en kompis som ser till den dagligen, men ändå.
Och efter det som hände vår Iris-katt, vill han av förståeliga skäl
inte ta katten med hit. Dessutom är han husvakt åt en annan kompis
som är på bröllopsresa. Men de skall alla dyka upp här igen ikväll.
Och medan alla är borta så skall jag passa på att trimma lite gräs
och rensa i rabatterna. Så är det gjort.
Ha det gott hörni alla därute i stuga och koja, eller
var ni nu väljer att vara denna soliga tisdag.
Kram från mig












