MEDELÅLDERS SÖNDAGSMORGON...

För många år sedan uttalade min kära väninna de oförglömliga orden:

"När man börjar tycka att det roligaste man kan göra en söndagsmorgon i sängen är att dricka en kopp kaffe och läsa dagens tidning - DÅ är man medelålders..."

Jaha...så det är så dags då??? *fniss*

FAKTUM är att gubben min är på mässa i Tyskland, så i morgon bitti tänker jag bre ut mig i

h e l a s ä n g e n (bort ungar å hundar;))

och dricka kaffe och läsa tidningen - och jag kommer att tycka att det är det roligaste jag kan göra en söndagsmorgon;)

Sådär annars har jag idag bekymrat mig över det FAKTUM att någon går omkring och sprider ut kopiösa mängder DAMM i mitt hus medan jag är på jobb (eller nånannanstans...) och jag måste då säga att det gör mig liiite upprörd faktiskt! Lite damm förstår jag, men såhär mycket damm har jag inte kommit överens om att det skall spridas ut i mitt hem!!!

Riktigt säker på det är jag!!!

Så, det har blivit lite städning idag...och när jag nu ändå HÖLL PÅ, så kom jag att tänka på att jag har min mammas gamla bord nere i källaren och..ja, så gick det sådär att "detbarablevvitt"

*Huxflux*

Ni vet...;)

Nu blir det lite brasa (vi har nästan - 20 grader ute!!!), ett glas gott rödtjut, tända ljus och så skall jag ge mig ut och tassa runt hos er!

Skall bara tömma diskmaskinen först, och ge hunden mat, och gå ut en kort sväng med henne, och tömma torktumlaren, sätta på en tvättmaskin...ja..tillbaka om en kvart eller så;)

Ses strax!

M.

LUGN...

Härliga fredagskväll...

Har jobbat 12 dagar i ett kör nu, så en ledig helg kommer att sitta ovanligt bra!

När jag körde hem idag satt jag och lät tankarna flyga än hit än dit, sådär mållöst som de gör ibland när man har varit tvungen att hålla dem samlade en längre stund.

Tankar är som barn med spring i benen. En stund kan de hållas i styr, men sen tar springet över...;)

Jag satt och funderade på vad det är som gör att just mitt hem känns som mitt HEM (ni vet vad jag menar?).

Vad är det som gör att just jag trivs där. Nu tänker jag inte på de där kära varelserna som valt att bo och leva med mig, de har ju en viss bidragande orsak att jag trivs...utan det andra.

Varför tycker jag om blommor? För deras skönhets skull? Jo, naturligtvis, men också för att det är ett stycke natur som bor i mitt hus och som det inte går att skynda på. Det tar tid för knoppar att brista. Och det är en sådan underbar motvikt mot allt det hetsiga att inte kunna annat än vänta...vänta...vänta...och så plötsligt en dag: Är allt det vackra där när jag kommer hem från jobbet. Något långsamt och vackert har skett medan jag varit borta...

Lite samma filosofi tycker jag finns i gamla ting. Från den tid när saker gjordes med omtanke, omsorgsfullt, och det fick ta tid...Då det fanns en stolthet i det man gjorde. Nu räknas mångas yrkesstolthet i hur snabbt man får saker gjorda...inte alltid hur väl det blir gjort... känns det som ibland.

Och tid, det har vi ju precis lika mycket då som nu...

Jag har länge velat ha en gammal klocka, ni vet en sådan som tyst tickar *ticktackticktackticktack*

Som hos mormor eller farmor...hur lugnande är inte det...

Heheh, hos oss är det ganska sällan så tyst att man skulle HÖRA tickande...men när det nångång är det så tycker jag att det är så rofyllt...

Nu är det bara det att jag har ett alldeles litet, litet problem...

Jag skall få den att funka också - klockan min.

Jag köpte den på en nätauktion, och vi har ju "alltid" haft pendelklockor hemma när jag var barn, men jag har aldrig riktigt behövt sätta mig in i hur den är "kopplad"...

Nu har jag pendeln i lösvikt - och jag vet inte riktigt hur jag skall fixa dethär...hmm.

Får nog snällt ta ett samtal till den lokala urmakaren (vi har faktiskt en sån i byn:))...Tur för mig att han är en big fan of Gustav Becker klockor så...;)

Hemskt att medje; jag är en liten jäkel på att få teknik att funka (för det mesta), men när det gäller 100 år gammal mekanik så sätter jag tassarna i vädret.

Så är det bara.

Lite fredagssvammel blev det - igen.

Ha en skön weekend alla sköna därute i rymden!!!

Kram

M

VINTERNS GRÅA TONER

Lugnet har lagt sig i mitt sinne sedan senaste inlägget;)

Gubben och jag talar igen med varann

(läs: jag svarade "ja" när han frågade om jag ville ha en kopp kaffe..)

Nå...Nej!

Så illa har det nog inte varit heller! När jag riktigt vågade känna efter så märkte jag att det kanske inte var så illa i alla fall att bli av med alla tidningar på en gång sådär. Annars skulle jag nog bläddrat i dem i all oändlighet - och nu har jag ju tid att göra annat *fniss*...det tar ju inte så länge att bläddra genom tre tidningar liksom...

Tid till projekt har det ändå inte funnits...har varit å jobbets vägnar en sväng ut till Åbolands skärgård i ett par dagar.

Jag hade planerat ta naturbilder i vinterns gråa toner, men det blev märkliga bilder i mycket suddiga toner istället för det stormade riktigt rejält. Det var så gott som omöjligt att hålla kameran stadigt...Häftigt, men ganska skönt om man är rätt klädd!

Här har vinden redan lugnat ner sig...så bilderna blir lite skarpare...

Det är något väldigt naket och övergivet över en vintertyst småbåtshamn. Har varit här flere gånger på sommaren och då ser man inget annat än en massa båtar och bruna ben och hundar och kylkassar och flytvästar. Och det är ljud; prat, musik, skrik, skratt, hundskall, motorljud.

Här var det nu alldeles tyst. Och detta lilla röda formligen lyste i allt det gråa...

Om fem ynka månader...tänk er hur här ser ut då!

Midsommar...

Nu var det bara så tyst att man nästan kan ta i det!

Men att vi går mot våren...och sommaren hörde jag i morse!

*Titityy-titityy-titityy*

hördes det ur trädgårdens buskage...

Och jag blir bara lika lycklig varje år när de första titity-erna hörs...

Lycklig, och glad och rörd faktiskt blev jag när jag märkte att jag fått en utmärkelse! Eller två.

Lite hur man vill räkna;) *fniss*

Jag har fått den(dem) av underbara, underhållande tidsmästarinnan.

Hennes blogg var faktiskt bland de allra första jag hittade när jag slant in hit i bloggvärlden:)

Tycker ni att mina bilder är för vintriga och bara får er att längta bort...till värme och sol, besök henne! Där finns både värme och sol på alla möjliga sätt och vis!!! Inte bara i inläggen från varmare trakter utan i alla inlägg!

Tack söta du:)

Som ni redan vet, får jag ångest när jag skall välja ut några som jag skall skicka den (dem) vidare till...Det finns en sån uppsjö av underbara bloggar därute i rymden och jag vill att ni alla skall få utmärkelseregn över er!!!

För ett drygt halvår sedan visste jag ingenting om denna värld, hur otroligt givande det kan vara att läsa om era tankar och funderingar, om era projekt och drömmar.

Och se alla underbart vackra bilder.

Jag vill verkligen att alla ni som tittar in här hos mig

JUST NU

tar dessa utmärkelser till sig, för det är faktiskt just till

DIG

jag vill sända den!

Alla ni, som jag besöker och som jag vet om därute i rymden, ni är värda detta och mycket, mycket mer...

Kram

M.

ALLMÄNT FREDGSSVAMMEL...

Skön fredagkväll alla sköna!

Alldeles snart kommer min puls att återgå till det normala, och mitt hjärta börja slå jämna fina slag igen...tror jag...

Kommer ni ihåg mina tidningshögar? Som jag så noga skulle sortera och väga varendaste tidning om jag skall spara den eller inte...Nu måste jag ju erkänna att det drog liite ut på tiden, så jag blev lite nervös själv på alla tidningshögar på vardagsrumsgolvet. Så jag valde att prydligt lägga de olika högarna i prydliga papperspåsar som jag prydligt ställde i ett litet hörn av huset - DÄR DE INTE SKULLE STÖRA NÅN!!! När jag nu på fredagsafton tänkte roa mig med att gå igenom dem (ännu en gång, för att vara helt säker på att jag vet vad jag skall göra med dem) så....

HITTAR JAG DEM INTE!

NÅNSTANS...

Jag springer omkring i huset med stigande panik i bröstet - tom ner i tvättstugan

(bilden därifrån, annars har den inget med något att göra *fniss*). När mitt letande inte leder till något resultat frågar jag min familj med panikspänd röst ifall de skulle råkat ramla över /se/veta/ känna till vart mina tidningskassar tagit vägen?

Först ser samtliga familjemedlemmar mest ut som frågetecken, tills min högt älskade make (vid det tillfället ännu) säger utan minsta darr på rösten att han........*drar efter andan*....

varit så s n ä l l och fört alla påsar till pappersinsamlingen.

Sällan blir jag mållös -men det händer...

Idag var en sån dag...

- Alla, alla, tidningar, du slängde alla tidningar stammar jag full av misstro och misströstan och missvadsomhelst...

- Jo, men du hade ju satt fram dem.

-FRAM? Jag hade GÖMT dem i ett hörn!!!!! kvider jag och viftar med armarna som en väderkvarn i storm

Så nu är det rensat i röran med besked och jag är den lyckliga ägaren till

3 (tre) III

inredningstidningar som undkommit katastrofen.

Måste väl nämna att jag numera tänker sova med dem (och inte med gubben...)

TACK och LOV för era underbara bloggar, utan er skulle jag inte klara mig nu!!!

Om era besöksräknare skjuter i höjden så är det bara jag som svichar fram och tillbaka hos er och försöker lindra mitt vackrabilder-behov!!!:)

Ha ett skönt veckoslut!

Kram på er alla!

M.

UPP MED SOLEN OCH NER MED MÅNEN

Go´onsdagkväll alla ni rara varelser därute i rymden!

Vet ni om att på mina breddgrader har solen nu gått in för ansavrsfulla arbetstider? Den stiger upp före nio och går hem först efter fyra...

Arbetstider ja... Just nu har det hänt följande...det jag gör för min brödföda äter av tiden att måla om, pyssla, inreda, sy, fixa och allvarligast av allt, att blogga (!) Jag är helt säker på att det inte står i mitt arbetskontrakt något om att det skall få göra så, men...jag hoppas och tror, att detta tillstånd av mycketattgöraiarbetetstecken är övergående, för såhär kan det ju inte vara!!

När jag kommer hem har mörkret redan lagt sig över min veranda (och allt annat också för den delen...) men där står julrosen och blir mer och mer limegrön ju mer vi går mot våren. I verkligheten är den så vansinnigt fin i sina vita/limegröna nyanser, det går inte att förmedla det via ett foto taget myyycket seeeent på kvällen...Ni får ta lite fantasi till hjälp här...:)

Ja, och så har jag ju klagat hos några av er hur min snödans inte fungerat alls...Nu har jag lagt om koreografin i den, och se...det hjälpte:) Vaknade i morse till ett vitt vinterlandskap. Att jag nu sedan försenade mig från jobbet just de arma minuter det tar att sopa, skrapa, putsa bilen ren från snön behöver vi inte gå in på...hmmhmm.

-VADÅ morgontrött??? Näe, inte jag!!!!

Eftersom jag inte denhär veckan hinner njuta av allt det vintervita utomhus, så får det bli lite vintervitt inomhus istället....I somras klagade ju min lillunge på att han inte vintertid kommer att se om han är ute eller inne när jag målar allt i vitt...hihi, nu ser han ju inte vad han äter eller dricker heller.

Hinner jag inte måla något i vitt så kan jag ju alltid tillreda vita kvällsmål *mycket oskyldig min*

Allt för att förvilla det lilla barnet...nejdå, han älskar mannagrynsgröt och mjölk:)

Nu väger mina ögonlock ett ton var, så jag skall ta och släpa min stackers lekamen upp till den dagliga vilan...

Jag är så glad att ni orkar tassa in här hos mig trots att jag just nu mest sitter och svamlar om absolut ingenting...lovar bot och bättring...med solens hjälp:)

Har fått en underbar utmärkelse, men den skall jag återkomma till med bättre tid och en hjärna som inte gått och stängt av sig för en timme sen - eller två...

Sömnigaste kramen,

M.

BLANDADE KÄNSLOR...

Morgon...temperaturen visar på -10 grader och det gnistrar om tillvaron.
Börjar längta efter riktig vinter, snö, skidturer...picknik till havstranden, vandra på isen...

Vintersol. Apelsiner. Varm choklad. Röda kinder. Knarrande fotsteg...Jag saknar det så...

Samtidigt väcker solen vårkänslor...kunde inte låta bli att köpa hem en primula...Joooo!!!jag längtar efter våren, men jag vill så gärna ha vinter först! Jag saknar den också!

Men vad kan man göra...Går en sväng i trädgården och ser på mina kära växter som inte mår så bra utan sitt skyddande snötäcke i kylan...

Så det blev en sväng till loppis, istället för en tur till pulka-backen, eller en sväng i skidspåret...

Det är inte helt fel det heller;).
heheh...

För min del blev det inga direkta fynd, priserna var ganska upptrissade just här, men några små ting hittade sin väg till min ägo i allafall....Ett virkat sängöverkast och så remmarna med handtag som syns på bilden...Vet ni vad jag skall ha dem till?

I sommar, när solen värmer och havet glittrar så skall jag rulla ihop mitt stora lapptäcke, binda fast alltsammans med denna behändiga "handtagsgrej" (det har säkert ett namn, men jag vet inte vad en sådan här grej kan heta...vet ni???) och bekvämt bära iväg med det till stranden....

Så inte nog med att jag har vinterkänslor, och vårkänslor...nu fick jag sommarkänslor - också!

Men i övrigt blidde det som sagt inga fynd idag...Så jag kom hem och tog itu med att tvätta upp en del gamla lakan som jag fått av min mamma för många år sedan. De har jag förvarat i mitt linneskåp hoprullade i prydliga manglade rullar, men nu tänkte jag hitta på något skoj (får ni se senare;)) med dem och när jag skulle stryka dem så såg jag att ett av dem hade denna underbara text!

Med det vill jag önska er alla en god natt och :

M.

EN VANLIG FREDAG

Jag gillar mitt jobb, det kan jag inte förneka, men det är något speciellt med fredagar iallafall.

Man vet att man har ledigt veckoslut framför sig. Och för oss inredningstokar kan det vara någon möbel som väntar på att vi skall ta oss an det, det kan vara en intressant loppis som bara väntar på vårt besök, eller så kan det hända att det bara blir lite omflyttning av grejer hemma...Det sistnämnda är hos mig helt relaterat till samligen papperslappar i min plånbok...och nu talar jag inte om kvitton - såna finns det oftast gott av...HAHAHA...

Fredagar är fulla av förväntan...

Och jag tycker det är en härlig känsla!

Ofta köper jag hem något fredagsgott...

Gräver fram en skål i luffarslöjd (selfmade faktiskt...;) för många år sedan) och lägger upp det goda till allas glädje... iallafall för dem som är tillräckligt snabba vill säga:)

Kokar mig en kopp gott, starkt kaffe och låter veckans stress rinna av mig som mjukt stearin...

Hela veckoslutet ligger framför mig, och jag får riktigt känna efter vad jag vill göra.
Inga måsten denna weekend.

Ja, ja... om man nu skall gå in på små petitesser så finns det ju lite smått "pyssel" som hör lördagar till...inhandla mat till familjen, stuva tvättmaskinen full med tvätt ett antal gånger, skura toaletterna, byta lakan i sängarna, och litelitelite bara städa upp där gubben slarvat...

Ridderligt har han erbjudit sig städa när han nu ändå är hemma med sitt knä. Alltså han har ju faktiskt sitt knä med sig hela tiden, men när han nu relativt nyopererad inte kommer särskilt långt från hemmets trygga vrå, så har han alltså erbjudit sig att veckostäda...Vilken kvinna utnyttjar inte ett sådant erbjudande? Att vi sedan har lite olika definition på vad en veckostädning går ut på skall vi inte gå in på här...men - det finns faktiskt större problem här i världen ;)
Ni har väl hört denhär:
"hellre lite skit i knutarna än ett rent helvete!"

Så här sitter jag nu och har knaprat i mig en söt kaka till kaffet och mår gott.

Äldre sonen har anlänt från armén, min veckosluts-låneson har anlänt från internatet, lillungen är vimmelkantig av lycka över att "stora" pojkarna anlänt, gubben sitter i soffhörn och kollar in någon dokumentär på TV, hunden sussar gott efter kvällspromenaden så jag har liksom räknat in alla mina "grisar", funnit att alla är tryggt hemma...och i morgon skall jag åka iväg och kolla in ett nytt loppis! Kan det bli bättre? En alldeles vanlig fredag?

Kram på er alla!

M.

VARDAGSSYSSLOR

Januari är för mig i allra högsta grad en vardags-månad. Efter att julen är utstädad kommer bara vardag. Det är lite för tidigt (enligt mig:)) att ta in våren, ingen vintersol som lovar vår finns än. Bara vanlig vardag. På något märkligt sätt gillar jag det - också...Det har sin lågmälda charm, om man bara lyssnar...

När vi flyttade in i huset hade de förra ägaren lämnat kvar en köttkvarn. Jag frågade henne senare om hon ville ha den, men hon tyckte den var så jobbig att mala kött med, så hon sade att jag kunde hålla den. Jag tyckte den var fin, så jag blev mer än glad, och faktum är att vi använder den ofta. Som motvikt till allt det supereffektiva i tillvaron i övrigt känns det bra att mala för hand, långsamt. När jag sedan lagar bolognesesås på långsamt malt kött som får puttra i timmar på spisen så kan man nästan smaka ett lugn i maten. Nu är det ju mest vilt som jag malar, så jag känner att om det kan finnas lyckliga hönsägg, så finns det också lyckligt kött...liksom:)

Samma, eller liknande lugn, försöker jag åstadkomma när det gäller läxläsning...NEJ, jag malar inte barn som inte läst sina läxor ordentligt (även om tanken nuddat vid mig nångång, hehe...). För länge sen har jag gett upp tanken på att mina ungar skulle sitta prydligt vid sitt skrivbord och göra läxor...nja...den kunskap som fastnat i mina barn, det har nog skett vid köksbordet...

Men inte kan jag klandra dem...jag skulle också vilja jobba i ljus-sken med tulpaner under näsan. Det är vardagslyx, vardags-skönhet, och det skall vi alla unna oss - because we are worth it!

Så är det bara:) ...tycker lilla jag!

Ha det så bra, alla ni därute, vad ni än sysslar med - glöm inte att njuta - också av vardagen!

Härligt att ni orkar titta in, även om det blir lite magert med inredningsinlägg för tillfället, jag måste erkänna att mitt jobb för tillfälle äter en stor bit av min energi...sånt händer ibland;) *rycker på axlarna*

Varmaste vinterkramen till er!

M.

BESLUTSÅNGEST

HUR gick det med mitt projekt att rensa i tidningsröran?

Jo, igår hade jag en massa tidningar i en prydlig hög i ett skåp...

Idag har jag en massa tidningar utspridda runt vardagsrumsgolvet uppdelat i högar som;

"måste sparas",

"måste troligen sparas",

"kan eventuellt slängas",

"kan slängas efter ännu en genomgång"

...i högen "slängas" finns redan 3 tidningar, så med denhär takten lär jag nog bli klar till sommaren;) heheh...När jag igår stönade över dessa högar med tidningar som dräller i knutarna gick äldre sonens kompis förbi och så måste jag ju utrycka min frustration över att jag samlar på allt världens nonsens (det kändes så just då;)). Då rycker han bara på axlarna och konstaterar:

- Det är nog så med de flesta kvinnor, du är knappast ensam...

18 år - och kommit till insikt redan:D!

Men här har ni byrån som jag inte kunde hålla målartassarna borta ifrån...

När jag började förvandlingen av mitt lilla hus, så var det i sovrummet jag började.

Nu har jag gått igenom alla rum och bytt färg på väggar och lite grovfixat. Då kunde jag inte bestämma mig vad jag skulle göra med byrån, så den fick bli som den var - då...

Nu ser den ut såhär - och jag är riktigt nöjd :)

Till och med gubben undrade om det verkligen är samma byrå - så mycket mindre och sirligare ser den ut nu. (Som om det skulle ha kunnat gå honom förbi ifall jag släpat ut en och in en annan byrå som faktiskt väger en hel del...men det var kanske inte så han menade *fniss*)

Nu är det inte någon gammal antik byrå som jag gett mig på utan en "gammal-wanna-be". Nu är den ännu mera "gammal-wanna-be". Målningen hann knappast torka innan jag samlat lite småttågott att placera ovanpå. Det är knappast det slutgiltiga men får duga just nu.

Ängeln, som jag fått av en underbar vän,

får bosätta sig under kupan ett tag, och övervaka våra drömmar.

Sov gott, alla mina vänner därute. Själv skall jag krypa i säng i vettig tid idag...satt med äldre sonen och pratade framtid och drömmar till tre senaste natt...så *gäsp* ha en bra arbetsvecka alla. Nu skall jag bara bläddra igenom ett par tidningar till...vänta nu, i vilken hög skulle jag sätta "kanske slängas"???? Hmmm...

Kram M.

SÅDAN HUND SÅDAN MATTE...

Både hund och matte känner sig lika vinterglåmiga...

Får inte riktigt något vettigt gjort...Det KAN också vara min kärleksfulla empati när gubben nu också är lite långsam med sina kryckor som får mig att hålla igen lite...Nja...den nakna sanningen är nog att jag bara är lite januari-trög. Som min lilla hundtant (hon fyller förresten 13 år idag; så ...."ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva...."

Med förströdd värdighet lyfter hon lite, lite på ögonlocket och undrar vad det tagit åt mig som sitter här och sjunger??! Sån är hon...när det gäller nåt skoj är hon genast alert och med på noterna, men däremellan tar hon den här märkliga familjen och alla andra varelser som kommer och går i vårt hus med största ro.

Med största ro skall jag också ta denna lördagkväll. Jag har gett mig ett heligt löfte...NU skall jag göra mig av med alla (njaaa...inte riktigt alla, men nästan...) inredningstidningar som ligger och tar rysligt mycket utrymme i mina hyllor. Jag har försökt att liksom lite gömma undan dem i något skåp, men likaväl tar de utrymme där...Ibland måste man bara rensa i röran och ikväll skall jag ännu ta en sista bläddring genom tidningarna innan de åker iväg till tidningshimlen. Jag skall memorera alla goda ideér på min hårdskiva som sitter någonstans bakom pannloben och så...nytt år nya tag:)

Riktigt sysslolös har jag ändå inte varit idag...skulle städa i byrålådorna i sovrummet men hur det nu kom sig så kände jag hur det började rycka i min höger hand och den bara drog iväg med mig till burken med penslar...och resten kan ni nog räkna ut själv;)

Gubben kom inhaltande i sovrummet just som jag stod i begrepp att svepa det första penseldraget över möbeln. Jag tyckte mig ana en liten uppgiven ton i hans röst när han försynt undrade:

- Och vad är det för fel på den då...som den är?

- FEL? Fel, upprepade jag fånigt. Det behöver väl inte vara fel på något för att måla om det???!

Ibland förstår jag mig inte på min man...eller kan det vara tvärtom?

Näääee, det tror jag inte på! Inte alls!

Alla ni därute, ha en skön lördagskväll! Vad glad jag blev när jag märkte att nya besökare ramlat in på min blogg:D. Skoj att ni hittat mig, jag besöker er också även om jag inte alltid lämnar fotspår efter mig;)

Nu skall jag plöja mig igenom tre årgångar av Lantliv!

Må gott alla!

M.

ÅRSRINGAR OCH SKUMPABUBBLOR

*fniss*

Denhär skålen vill jag dela med era alla därute nånstans...

(bild från nätet)

Idag har jag fått en årsring till...:)

Skål töser!

M.

TRETTONDAG

Skön trettondagshelg på er alla goa!

Julen är ju som känt sprängfylld av traditioner, och hos oss har julgranen stannat inne till trettondagshelgen nästan oberoende hur mycket den barrar. Men bara nästan...För något år sedan var jag färdig att kasta ut den på julannandag för då hade den knappast ett endaste barr kvar...Däremot hittade jag barr i glöggen...och mej veterligen hör granbarr inte till igredienserna? Den julen åkte granen ut i ett mycket tidigt skede. När jag väl hade fått gran-eländet transporterad genom hela bostaden fanns inte ett endaste barr kvar på granen, men jag lovar; jag fyndade barr som gömt sig i husets små golvsprickor ännu vid midsommar. Där satt barren och bara väntade på att få anfalla små, försvarslösa, bara, sommarfötter!

Men i år har granen varit både fin och knappt barrat alls. Så skulle det inte vara för att hålla på släktledsgamla traditioner, så kunde den fått stanna inne. Ovan är den totala (!) mängd barr som den barrat - efter julgransplundringen!

Och granfoten ja...den tycker jag är så fin! Jag räddade den från ett soptippslass för många år sedan! Visst får jag fylla på vatten stup i kvarten (eller när jag kommer ihåg...)

men det är det värt!

När granen väl var plundrad och utburen, såg jag äntligen till att få internet-kontakt till vardagsrummet. Här kan jag nu sitta och blogga och vad annat man nu sysslar med på nätet;) i brasans värme och behöver inte längre sitta i gubbens tråkiga kontor;).

Jag vill äntligen ha lite "arbetsro"...*fniss*.
Nu skall ni inte tro att jag gått och köpt någon dyr och mycket teknisk mojäng som skulle få min dator att koppla upp så där bara *knäpper med fingrarna*...för sådana finns inte!!! Har haft ett par på prov...med den första hände ingenting. Den andra grunkan lovade lite om det var högtryck på kommande från väst och vinden låg på från rätt håll. Tre datanördar stod här och skrapade sig i skallen och mumlade:

-Det brukar nog...det här har aldrig hänt förr...ja-a, vad månne dethär skall betyda...

Ja, inte vet jag, svarade jag, men tack för besöket, jag skall nog fixa det på något sätt! Adjö, adjö!!!

Och så grävde jag fram denhär urtjusiga lådan som hängt med låååångt innan internet.

Snipp, snapp upp med locket....

...och inuti ligger borrar av sådan kaliber att jag kommer igenom väggen!
HA! Sagt och gjort, nu har jag borrat hål i väggen och pillat in en liten men låååång sladd och - voila! Allt funkar:)

Så nu är det frid och fröjd i detta lilla hus!

I morgon gäller det för alla att återgå till vardagen. Skolan börjar för lillungen och rutinerna tar över tillvaron. Och det är ganska skönt, det med:)

Ha en bra arbetsvecka alla! Och tack för att ni orkar kommentera, jag är ju själv så dålig på det...kanske beroende på att jag har vissa svårigheter att utrycka mig kort;) Nä, NU slutar jag!

Kram!

M.

NYTT ÅR - NYA TAG

Jap! Så borde det kännas...men nu har jag väntat 4 dagar, och ingenting händer. Ingen nytt-år-energi-storm vill infinna sig. Ingen riktig sprudlande glädje för det nya året med tusen ideér i släptåg...Jag tror jag vet vad det kan bero på:

De senaste dagarna har jag roat mig med att flytta!

-Nej, nej, inte privat utan på jobbet. Och det är inte alls lika roligt!


Att packa ner mappar och papper i flyttlådor för att sedan plocka upp dem igen...*stööön*. Det ger liksom inga inspirationsvibrationer av något som helst slag. Det är bara tråkigt. En mapp är en mapp fast jag så skulle placera den på diagonalen. Uuuurtråkigt. Blundar jag nu så ser jag bara flyttlådor!

Så när jag nu är i farten med att packa ner, så åkte julen definitivt ut nu i helgen. Julgranen står ännu kvar till trettondag. Lillungen, som är hos min bror och förgyller hans tillvaro några dagar kommer hem i morgonkväll, så han får ta itu med julgransplundringen med sina kompisar på tisdag. (Bara jag nu kommer ihåg att inhandla lite godisss att fylla strutarna med - det var den motivationen jag hade när jag envisades med att hänga en massa vita pappersstrutar i julgranen. Hehe, varför skulle man ANNARS hänga vita pappersstrutar i granen???)
Jag vet inte hur det är med er, men jag har fått nästan hela denhär dagen att gå åt till att plocka bort allt julpynt. Inte så underligt i och för sig...jag hade ju en hel månad på att plocka fram det. Och så skall allt bort på bara en dag...Jag känner nog en liten fläkt av vemod och någonslags ömhet när jag packar ner julen. Man packar ju inte ner bara prylarna utan också minnen och känslor från just denhär julen.
Jag lovar - så känner jag det INTE när jag i packat ner mapparna på jobbet;)... Där har jag nog bara kännt av flere års damm. *Atjooo*

Lite skönt är det nog också när det blir lite avskalat härhemma efter allt pynt och alla julgrejer. Eller avskalat och avskalat - det är väl ändå ett litet relativt begrepp när det gäller mig...men liiite mindre prylar är det i allafall i knutarna;)
Bara jag fått flytten undan på jobbet och flyt i den nya vardagen så skall jag gå omkring härhemma med den blicken. Den där spanande, fundersamma, planerande blicken som får min familj att stöna högt...min plånbok att skälva och krypa ihop som ett jagat djur (fast den är nog så skinntorr vid dethär laget, så den borde inte ha mycket att rädas för *fniss*)...men som fyller mig med energi. Jag litar på det! Annars kan jag lika gärna gå i ide..
Nu skall det bli broccolisoppa, recept i senaste Lantliv. Det ni!
Sköt om er! Jag tror nog att det skall bli ett bra år dethär! Min goda, gamla vän har ett talesätt som han kört med sen han var tonåring: Man har så roligt man gör sig! Låt det bli temat för 2009!
Skön söndagskväll! Kram, M.