ETT NYTT ÅR...

...står och stampar i farsun. Eller är det frosten som knäpper i knutarna?

Det har äntligen blivit lite kallare...ingen snö, men i dessa klimatförändringstider så blir man ju glad åt så lite :) Redan frosten lyser upp - och det är så vackert!
Jag har undrat några gånger under den långa, gråa hösten som varit. Stod det verkligen något om att vintervädret skulle vara sånthär när jag skrev på kontraktet att födas hit upp i Nord? Jag kan inte för min värld minnas något sånt...Jag tyckte där stod något om gnistrande vita snötyngda skogar...Var sjuttsingen är dom???

Så jag gav mej ut för att leta men hittade bara kala grenar och gråa toner...Men jag gillar ju grått - så vad skall jag klaga...egentligen...*fniss*

Lite skönt förfall kan också vara vackert på ett stillsamt sätt...

Skiner solen så blir det mesta vackert ändå!

Och med det vill jag önska er alla av hela mitt hjärta

lycka

med vad ni än skall fylla 2009 med!

Kram och TACK för detta år!!!

M.

*pox*...bubbelbubbel...

EN BLEK SOL

Vaknade i morse till något ovanligt. Solen lyste in på mig, ryckte mig i ögonlocken och viskade "Upp med dig"! Men jag lyssnade inte, utan valde att bli kvar och njuta av denna bristvara.

Blev kvar där i solskenet och lyssnade hur huset sakta vaknade. På en halvtimme förändrades huset från total tystnad till vardagligt stök.

Hunden kravlade sig upp från sin korg, det knarrar och har sig...både i korgen och i min ålderstigna hund...;)

Gubben pysslade på därnere. Kokar han kaffe?Te? Jag kan höra kryckornas dämpade dunsar när han tar sig fram. Lillungen har tydligen varit vaken en längre stund - han har pysslat på med sitt i rummet intill, men nu hör jag ytterdörren - en kompis traskar in här. Ljudet av barn ökar. Så är det lite dämpat ännu en stund men sedan hörs det mörkare pojkröster. Äldre grabben och hans kompis som sovit över ramlar in i köket, det grävs i lådor, brödpåsarna prasslar, kylskåpsdörren går.

Känner mig nästan lite som om jag såg allt detta utifrån när jag ligger där och lyssnar.

Tåget kör förbi, och det skakar till lite i huset - väggarna knarrar svagt. I sjuttio år har tåget kört förbi mitt lilla hus. Sjuttio jular har firats i huset. Dryga 25500 gånger har detta lilla hus vaknat till en ny dag.

Jag kliver upp och tar itu med lite sånt som måste göras denna lördag i gränslandet mellan helg och vardag.
Och solen skiner!
Kram på er! M.

OCH NU ÄR DET JUL...

i vår älskade Nord, är det jul i vart hjärta också? *trallalaaa* nynnar jag på medan juldagen vänder mot kväll.

Det är något alldeles magiskt med juldagen. Det är så lugnt, så stillsamt, så rofyllt. Ungarna är sysselsatta med sina julklappar, någon kompis sticker sig in en stund och leker, vi vuxna kanske har fått en bok, som man kan slå sig till ro till. Någon tänder en brasa, julmusik spelar sakta i bakgrunden.
Snart får jag bjuda mina nära och kära till bords till juldagsmiddag.

Sedan blir det bara samvaro och lugn och ro för hela slanten.

...inga måsten...bara skön tillvaro.

Nu vill jag passa på och tacka för utmärkelserna jag fått här innan jul! Oj, vad glad jag blev! När jag började blogga för ett halvår sen ungenfär så kastade jag mig in i något för mig helt obekant. Men vad roligt jag har haft här i Blogglandia! Vilka underbara bloggare det finns! En av dem ärÄnglahem

En hjärtlig blogg med mycket värme!

Av henne

har jag fått denna fina utmärkelse. Tack söta, goa du! :)

Eftersom jag är en sån himla obeslutsam person när det gäller just detta så vill jag ge denna utmärkelse vidare till ALLA ER SOM BESÖKER MIG NU OCH DÅ OCH LÄMNAR ETT LITET FOTSPÅR:)

Många av er har redan fått denna utmärkelse, men nu får ni den alla EN GÅNG TILL!!!

*SMILE*

och så har jag en till...som jag fått av underbara

Montebello Möbler

Det finns så mycket vackert på den bloggen! Så mycket inspiration vad allt man kan göra av gamla möbler! TUR att jag bor en bit bort;) min plånbok tar en djup suck av lättnad...*fniss*

Tack, tusen tack! Jag blev så glad!Med utmärkelsen kom en liten text som hör till:

"Den här bloggen byggs och fylls av NÄRHET - närhet i rum, tid och förhållande! Dessa bloggare är osedvanligt charmerande och söta, och syftet är att finna och att vara vänner.De är inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Vårt hopp är att när banden genom dessa utmärkelser är knutna, kommer ännu mer vänskap att ha fortplantat sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!Ge denna utmärkelse till åtta bloggare, som i sin tur väljer ut åtta bloggare.Kopiera in texten och bilden på deras utmärkelse".

Och här har vi lite samma sak...de jag tänkt skicka den till har redan fått den!
Och himmel, vad jag känner mig t r å k i g nu men jag har inte på länge varit ute i rymden och sniffat på nya bloggar, tassar för tillfället mest runt hos "gamla bekanta". Hoppas det blir mer tid för nya bloggbesök nästa år...

Nu känner jag mig så himla tråkig så jag tänker gå och gömma mig under en spetsdyna...;) sticker bara fram handen för att nå skålen med choklad som jag placerat strategiskt inom räckhåll...

Puss å kram

M.

MIDNATT RÅDER...

På darrande ben och med spirande energi har vi kravlat oss ur sänghalmen:).
Magsjuka några dagar innan jul är inget jag rekommenderar precis, men aldrig har jag längtat så efter julmat, julmatsdoft, julmatsutseende, julmatskänslan, julmatskonsistens. Allt! Jag blir lyrisk av blotta tanken!
Faktum är att julmaten hos oss fortfarande är i tankestadiet, men NU skall det bli stök i köket med sällan skådad frenesi! Så det lär bli midnatt och lite till innan jag är klar. Men vad gör det?
Natten är ju lång...jag menar det ÄR ju inte så mycket annat än natt på våra breddgrader *fniss*

Som jag kanske påpekat tidigare vid något skede, så hör jag ju till de verkligt tidigar julklappsshopparna. I November går jag och kring och pöser av präktighet över att jag minsann redan har ALLT mitt under kontroll...Så myser jag sedan i ljusets sken och hittar på rim och ramsor medan jag packar in julklappar. I mina tankar alltså, tyvärr. Jag är alltid, varenda år ute i sista minuten med packandet...Så här långt har jag kommit nu, men som sagt natten är evig (hoppas jag....snälla, säg att den är det!) .

Men maten och klapparna får vänta ännu en stund. Nu vill jag önska alla

FANTASTISKA, VÄRMHJÄRTADE, UNDERBARA, ROLIGA, DUKTIGA, LJUVLIGA

♥BLOGGVÄNNER♥

EN RIKTIGT SKÖN, FRIDFULL OCH GLAD JUL

Jag är så glad att ni finns!!!

Så en liten titt på vad jag hann fixa innan..ja, jag tänker inte gå in på detaljer här...Lite kryddad julsnaps till oss och en cocosfett-havre-solrosfrötårta till de små fåglarna...
Det övriga ligger och väntar i ingrediensstadie i köket - bäst att jag kilar ner dit nu...

Jag vågar inte ens titta in till nån av er, för då är jag fast - för en timme, två...jag har så mycket att ta igen!!!

Gubben hälsar förresten till er alla - han haltar omkring här och jag tycker mig höra en liten oro i rösten när han sådäriförbifarten undrar hur länge jag skall sitta här och knacka???

Vi hörs, tjohooo-----jag är nere i köket redan--------

Varmaste julkramen till er alla! M.

JULEFRID

...fast inte riktigt som jag tänkt det...men så kan det gå...
En ovanligt ilsken magsjuke-bacill har invaderat vårat hem. Det mesta sker här i trög slowmotion också för de av oss som inte tar sig fram med kryckor...

Så här går vi på halvmaskin och hoppas på att vi är på benen till julen, och att lite energi skulle uppenbara sig nånstans ifrån. Just nu ser vi mest ut som vissna mistelkvistar och känner oss som skrumpna kålrötter men jul lär det ju bli i alla fall:)

Hos oss är nog endast tomten den som är riktigt vaken...;)

Har fått en utmärkelse till vilket gjorde mig så varm om hjärtat. Får nog återkomma till den (också) bara jag brädat Bacilliscusen 10-0 och jagat eländet tillbaka varifrån den kom!!!

Kort och glåmigt inlägg denna gång...men när ni minst anar det så är jag tillbaka på fötterna igen;)

Kram M.

RASKA FÖTTER SPRINGA....

Hej kära vänner! Jösses vad jag saknat er!

Så här lång bloggpaus tror jag inte jag haft sedan jag började blogga...jag har inte ens hunnit tassa runt hos er och jag känner separationsångesten komma krypande:)...

Var jag hållit hus? Ja-a, på raska fötter har jag sprungit än hit och än dit...Det har bara råkat sig så att precis alla glögg/jul/lillajul/lucia/firmajul-fester har klumpat ihop sig på en och samma vecka. Vilket i och för sig kanske inte är så märkligt med tanke på årstiden, men ändå;)

Och jag vet ju mitt ansvar och känner att det är min tunga plikt att närvara på varenda en...*fniss*
Dessutom har några vänner och ytterligare min egen bror lyckats pricka in sina födelsedagar mitt i julruschen - så det har verkligen varit frågan om att ha raska fötter...Jag är inte alls avundsjuk på jultomten som skall hinna till bra mycket fler platser än jag, och han har bara ett dygn på sig. Stackarn! Men jag tror jag börjar ana hur han har det;)

Men nu skall det bli lite "JULEFRYD" i denna arma stuga!

Som motvikt till allt flängande smyger jag om nätterna omkring från rum till rum och tänder masssssor med ljus. Känns nästan som om jag skulle kunna dra ner på värmen till elbolagets stora förtret, så mycket som ljusen värmer...

Liiite pyssel har jag ändå hunnit med: Frosta kottar.

Lite fusk blev det dock...Istället för den klassiska äggvitan som bindemedel körde jag med limspray på burk (förlåt snälla Moder Jord, jag brukar vara mer ekologisk än så, men bara denna gång...) och så på med strösocker.

Just när jag var i full action med det kommer lillungen in i köket och konstaterar med förvåning i rösten:

-Mamma, du häller SOCKER på KOTTARNA??!!

- Jo, visst flir det fiiiiint? tigger jag om lite uppmuntrande ord.

- Bli inte ledsen nu, men VAD skall det föreställa? Och dessutom har du sagt att man inte skall leka med maten...

- Det skall föreställa F R O S T och är inte jämnförbart med att hälla ut pasta, ris, korngryn, solrosfrön och vetemjöl på köksbordet för att diverse arbetsmaskiner i miniatyrformat skall ha något att jobba med...sådesså!

Bäst att ge honom något annat att tänka på....
Lite pepparkaksdegsprovssmakning tystar kanske smultronmunnen på honom en liten stund...♥

Nu är det bara en julfest kvar, skolans, där lillungen skall vara "hedre" i årets julpjäs;)

Mellan alla festligheter och kalas har jag hunnit susa ett varv till sjukhuset och stuva in knäopererade och kryckberoende gubben min i LillaBilen (en syn för gudar!) så nu har jag honom lyckligt placerad här hemma. Julen kan komma...

Men nu skall jag bara gå en sen kvällspromenad med hunden till postlådan med en liten julkortsbunt. Det har faktiskt snöat lite här idag, och jag älskar så när allt blir sådär dämpat av lite snö...Jag blir så glad av lite snö:)

Och än mer glad blev jag när jag såg att jag fått en utmärkelse häromdagen! Men den får jag återkomma till nästa gång. Och likaså skall jag i morgon ge mej ut på rundtur hos er, och riktigt njuta:).

Saknat er! M.

UTMANING SOM HETER DUGA;)

Jag har blivit utmanad av @nette med den mysiga bloggen

Lilla Blå

Tassa in hos henne om ni har vägarna förbi!!!

Så här gör man...Man ska lista:8 favoritprogram.

1. Nyheterna

(åjo! jag är just så "tråkig")

2. Familjen Sommer

(älskar danska serier och filmer, inte bara inredning...)

3. Livet i Fagervik

(för att den är så rar!)

4.Strömsö

(för stämningen och maten)

...

*prassel,prassel*... måste kolla i gamla tidningar vad programmen heter - har lite koll på NÄR de kommer men vad de heter...äh, jag hittar ingenting nu...nå iallafall

5. Ett "akutmottagningsprogram"

(som kommer jättesent då

jag egentligen är så trött i skallen,

att det mesta går förbi...)

6. Natur- och trädgårdsprogram i största allmänhet

7. Vissa deckare

(det varierar så jag kan inte riktigt namnge någon...)

8.Och sist men faktiskt inte minst

vissa aktualitetsprogram

Sen gäller det att komma ihåg 8 saker man gjorde igår:

1. Blev lite primitiv mot min ytterdörr...

(läs mera i föregående inlägg)

2. Jobbade flitigt och köpte de sista

julklapparna på lunchen!!!!!

(tjoho! *dansar runt*)

3. Rörde ihop en märklig lasagne på

diverse rester som fanns i kylskåpet

(inget för finsmakare, men helt ok...)

4.Bytte el-bolag

(äntligen!)

5. Beställde bilservice

(min bil påpekar med tysk korrekthet och inte alldeles finkänsligt:

Service jetzt!!!

...har faktiskt gjort så en tid nu...*suck*)

6. Såg på de sena nyheterna

(gääääsp)

7. Somnade nästan framför TV:n

(GÄÄÄÄÄÄSP)

8.Hasade mig i säng och somnade som en hundvalp

(zzzzzzzzzzzzzz...)

Sen gäller det att komma på 8 saker man ser fram emot:

1. Naturligtvis julen och ledigheten

2.Fågelsång faktiskt

(den där som man hör i mars...)

3. Att få ta itu med att fixa upp vår lilla toa...

4. Att äldre sonen skall komma på låååång julpermission från armén

(mer än två dagar...)

5. Att få hem gubben från sjukhuset - såklart;)

6. Att det skall bli vinter, snö och skidspår

7. Om man ser lite längre, en lång

sommarsemester som jag tänker unna mig nästa sommar!!!

(har inte meddelat chefen än, men allt i sinom tid:))

8. Att precis när jag är klar här krypa upp i

min fåtölj med en bra bok, och bara njuta av ett tyst hus!

Och sen 8 favoritrestauranger....

Det här är enkelt:

Jag går så sällan ut och äter på restaurang så det blir nog

"krogen" här hemma :)

Jag har en skylt:

DINNER CHOICES:

1. TAKE IT

2. LEAVE IT

Nu skall jag då skicka utmaningen vidare till 8 utvalda...men jag tänker faktiskt vänta med det,

jag tror att det är så bråttom i alla stugor - och den här utmaningen var faktiskt lite knepig;) - det du Anette! *fniss*

Men jag blir jätteglad om någon av er som besöker mig vill anta utmaningen!!!

Annars får ni den på posten sen efter helgerna:D...

Tisdagskram. M.

GAMLA HUS HAR EN SJÄL

Det har man ju hört ofta, och jag är benägen att hålla med.



Varför mitt gamla hus dessutom skall bete sig så besvärligt ibland, vara så himmelens egensinnig är mer än jag begriper. Det beter ju sig inte alls som man skulle tro. Förutom att det har en själ, tror jag att det har ett helt eget liv - och vilja! Förlåt hon har...


Dessutom tror jag att mitt hus är synnerligen förtjust i gubben min, för hon beter sig värre än annars när han är borta! Och han som inte ens egentligen tycker sådär mycket om henne som jag gör! Tusans hus! .....♥


I morse, det var måndagmorgon ifall nån av er skulle ha missat det;). Måndag mornar i vår familj är väldigt mycket MÅNDAGmornar. Liiite sen i starten var jag, det måste medjes, men allt var förhållandevis under kontroll, tills jag skulle släppa ut hunden.



Dörren går inte att rubba. Hur jag än skuffar och river och sliter och sparkar så händer absolut ingenting!

Där står jag i min rosa (!) morgonrock med en kissnödig hund som tittar på mig: "Kan du öppna dörren NÅNGÅNG då???".

Där rök både en och annan nagel i mina fåfänga försök att öppna dörren, men icke!

Så jag väser mellan tänderna åt den arma dörren:

- Jag förstår om du skall gistna till när det är fuktigt, och jag har bråkat med dig en och annan gång, men nu är det kallt! Köldgrader! Begrips! Du skall krympa - inte frysa fast!!!!!!!

Till slut tar jag till en lite "trudelutt" av välvalda ord som aktiverar varenda droppe av finsk sisu som flyter i mina ådror...och så ger jag mig på den än en gång. Ingenting händer.

Så jag lotsar lilla hunden genom källartrappan, potatiskällaren, kusliga gången, garaget - och ut.

Åh, vilken lättnad att åtminstone den dörren öppnar sig.

Nåja, nu har det ju gått en och annan liten minut så resten av morgonen springer jag omkring som en skållad råtta och försöker hinna fatt.

När jag sen äntligen står klar för arbetsveckans utmaningar tänker jag hämdlystet att jag skall ännu en gång pröva dörren innan jag börjar släpa mig själv, mina pinaler, lillungen och hans gigantiska ryggsäck genom källartrappan, potatiskällaren, kusliga gången, garaget - och ut.

Bara en chans skall jag ge den förbaskade dörren. En liten knuff - och den öppnar sig. Så där bara!
Och vet ni, jag kan svära på att jag hörde mitt lilla hus fnittra lite när jag gick till bilen! Hon tyckte väl att hon var väldigt lustig! HA HA HA!

Så nu sitter jag här med det 8:e ljuset brinnande och undrar vad det kära huset skall hitta på för fuffens tills i morgon? Hon har karaktär - mitt lilla hus...det är väl så det heter? ;)

Ha de´gott alla ni som sticker in er här!

Kram M.

SJÄLVSTÄNDIGHET OCH TRADITIONER

Finland firar idag. 91 år fyller hon, Finland. Jämför man med rågrannarna våra är hon ju fortfarande bara en ung jänta. Ändå firas hon ofta som en ärevördig tant på nåt sätt. Det har var dämpat och högtidligt så länge jag kan minnas. Inte ens snapsen till maten som gärna skall intas som en sk."Mannerheimare" (råge på glaset, och så får man inte spilla en endaste droppe, botten upp) tycks nämvärt påverka högtidligheten. Och det är lite så det skall vara, för det har alltid varit en så - en tradition! Vi brukar också ha en lite högtidligare middag hemma hos oss på självständighetsdagen, och det är faktiskt enda gången på året jag tar en snaps (och då blir det en med råge på för säkerhets skull -hehe). Och så blir jag lite högtidlig och fosterländsk jag med;).




Ikväll blir det ingen middag alls. Gubben ligger ju på sjukhuset (honom är det förresten ingen fara med, han har jättemysiga rumskompisar - jag åkte till sjukhuset för att hälsa på honom: Det var inget som helst fel på mig när jag gick in i rummet, men jag hade ont i magen när jag gick ut... så vi skrattade! Gubben i sängen brevid var en riktig vitsautomatkulspruta! ) Men nu spårar jag visst ut igen...
Ingen självständighetsmiddag alltså i år. Son nr 1. skall ut och festa med sina kompisar - och fira självständigheten. Något får mig att tro att det inte blir såååå högtidligt ;)
Och egentligen är det ju precis så det skall vara! Traditioner är bra och jag gillar traditioner, men de skall också kunna brytas och bytas!

Respekten för dem som kämpat för Finland, den finns nog där ändå...(Better be, min pappa och svärfar var en av dem...)

Så jag tänker sitta hemma och mysa och fira med en glögg och tända ljus.

På tal om glögg och traditioner, så var jag igår på en glöggfest (som också har blivit en tradition;)) och eftersom jag är urusel på att gå omkring och småmingla så hittade jag mig ganska fort försjunken i en intressant diskussion om jultraditioner - och måsten.

Det var ganska intressant för de allra flesta gillar julen skarpt och allt som hör till...MEN väldigt många sa också att trots att de tycker att dessa FannyochAlexanderjularna är en drömbild om hur jularna skall se ut, och många av mina vänner firar faktiskt riktiga FannyochAlexanderjular så var det ändå många som under kvällen "erkände" att det kan bli för mycket av det goda, och att det de helst vill göra på julen är "att bara vara".

Är det vår stressiga vardagstakt som gör att vi längtar efter att göra om jultraditionerna? Eller i allafall rensa i jultraditionsröran? Lite Christmas-downshifting?

Jag tror jag skall roa mig denna självständighetskväll med att gå igenom mina jultraditioner, vända och vrida på dem, och se vilka jag kan skippa och vilka jag aldrig någonsin avstår ifrån! Fast att tassa runt hos er och se vilka fantastiska julförberedelser som pågår i alla stugor gör inte saken lättare *fniss*, men jag är gudskelov i den åldern redan att jag skakat en massa måsten av mig och kan bara njuta av allt det vackra ni gör utan att känna det minsta behov av att vara superduktig själv;)

Ha en skön kväll alla! Och en stor och hjärtlig kram till er som tassar in här. Jag bjuder gärna på en glögg!

M.

MÅLNINGSPROJEKT...

Jo, jag vet att jag igår skrev att jag skulle lägga penslarna på hyllan för en tid, men då menade jag ju bara de stora penslarna...de små penslarna var det ju inte alls tal om!
Så igår grävde jag fram de små penslarna och satte igång.

Jag hade ju vid något skede gått och lovat lillungen en bild av Tintin till hans rum. Först hade jag tänkt måla bilden direkt på väggen, men sen ändrade jag mig:) ...det fick bli en tavla istället!


Här är resultatet av mitt kludd...ingen Rembrandt precis, hehe, men det är så otroligt roligt att måla sånt här emellanåt. Har aldrig tidigare målat en tavla i "seriefigurssteknik"...Skojigt! Kanske storebror också vill ha en tavla??? ;)

Ha nu en skön fredag alla!
Ikväll blir det glöggfest för hela slanten, och morgon skall jag och ungarna åka iväg till den nyopererade gubben och underhålla honom:D...
Kram M.

TYST DET ÄR I HUSET...

...tyst i huset....

Inlägget borde egentligen se ut så här:---------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------för det är så jag låter, denna gång ;) Har åkt på en förkylning som gjort att jag tappat rösten! Skoj?Nej!!!

Skulle det inte vara för att jag är ensam hemma så skulle väl suckar av lättnad från familjen smyga sig omkring i rummen *fniss*. Och eftersom jobbet mitt består i att tala med människor dagarna i ända så är jag för tillfället inte till stor nytta där heller :(

Jag låter ungenfär som en liten musfröken när jag skall göra mig hörd...Detta är ett synnerligen onaturligt tillstånd för en präpelmaja som jag;). Tack och lov för bloggandet, säger jag bara. Jag har så många ord som jag måste bli av med...

Så sätt er bekvämt, detta kan bli ett lååångt inlägg, hehehe.

Det blir inte så mycket inredning denna gång - heller...

Jag har lagt penslarna och pytsarna på hyllan för en tid. Jag tror inte att det blir så mycket fixande nu innan jul...Men jag har nog dem nära till hands, så jag kan alltid gå och prata med dem lite ifall abstinensen sätter i...;)

Men ommöblering skall det bli hos oss! Av praktiska skäl denna gång. Här spelar inte estetiken nån större roll...

Det är nämligen så att gubben min är av den åsikten att december är en så lugn månad (varifrån har han fått det????????) så han har valt att lägga sig på operationsbordet idag!

Som den emellanåt lite överenergiska karl han är, så har han gjort slut på sina knän redan nu! Och skall få nya. Det säger något om hans effektivitet när han till en början tyckte att de kunde operera båda knäna på en gång!!!

- Jaha...är du helt säker på det då? frågade jag sådär lite tvekande.

Han tittar på mig som om han tänkte: skall hon ha åsikter om det här också???
- Jo, jo, så är det undan sen, och sjukledigheten blir ju hälften så kort på det sättet. Och läkarna säger att man bra kan göra så. Man sitter bara i rullstol en tid istället för att halta omkring på kryckor som man gör om man tar ett knä i gången. Läkarna vet väl vad de gör! De skulle knappast säga så om det inte skulle vara ett bra alternativ...präpelpräpelpräpel...

- Jaha...visst...men blir inte tiden lite lång för dig då? Och lite obekvämt också, undrar jag med ett litet sött leende lekande i mungipan

- ?????, va, menar du? Läkarna vet nog...

- Jo, älskling...visst! Men vet läkarna om att du bor i ett kråkslott? Kommer du hem i rullstol så kan du vara glad om du kommer så långt som till tamburen, för sen är det stopp! Med god tur kommer du in i köket, om du tar racerfart från ytterdörren så du klarar tröskeln....

De flesta av våra dörrar är bara 70 cm breda, och toadörrarna bara 60 cm. Huset är byggt långt innan innetoaletterna kom på modet så de är inklämda lite här och där i gamla skafferiutrymmen och så...

- Det kan bli vissa praktiska problem bara...avslutar jag min monolog och ler sockersött!

-Krrhmns...mumlade han i skägget och gick för att ringa läkaren.

Så nu blir det då bara ena knäet som skall bli nytt. Dom får väl dra långsticka vilket som...;)

Lillungen var lite orolig för att far skall komma att se ut som en robot , men så illa är det nog inte, men pipa och tjuta lär det göra i alla säkerhetskontroller i framtiden...
Så jag tänkte byta inriktning på bloggen och ändra namnet till Kråkslottets Kryck och Protes.
Ikväll kommer sonen - HanSomMarschade73kmIGårOchHarNuFörtjänatDenGrönaBaretten - hem så det blir lite att plåstra om honom också. Bra jobbat grabben! Jag är så himla glad för hans skull! Nu behöver jag inte bita naglar för hans skull mera...bara för gubbens skull. Men det är väl så att läkarna vet vad de gör...mera orolig är jag för om gubben verkligen vet vad han har framför sig? Ja...karlar!
Dags att gå och ta en klunk hostmedicin - den smakar så jä...gt så man blir nästan frisk bara för att slippa;) och så är det bara att vänta att gubben ringer. Kan ju inte vara där och nysa på honom, så jag får snällt vänta här hemma...
Ha en skön dag alla! Stor kram! M.

ÅTRÅVÄRDA TING

Hej på er därute i rymden!


När jag nångång ser något som jag verkligen vill ha så kan jag nog tänka mig att anstränga mig lite grann för att få det. Ja, ni vet...typ...föreslå för barnen att vi kanske kunde äta gröt till middag, högst varannan dag i en par veckor eller så. Eller lova mig att inte köpa en endaste inredningstidning på en månad om jag nu köper denna hett efterlängtade tingest hem...


Nämen, vad säger jag...ingen inredningstidning på en månad??? Har jag blivit galen??? Nå, vi tar nåt annat då...

Jag tror ni vet vad jag menar;)


Men handen på hjärtat, finns det NÅGON TINGEST som ni vill ha så starkt att ni är redo att:


Springa Coopertestet minst 2800 m, simma 200 m under 5 min, klara av skyttetester av varierande slag, tuff muskelkonditionstest, orientering, skidmarsch (utförs gärna då det finns snö;)...sen några veckors läger ute i skärgården med knappt någon sömn alls...och sen till sist:



Den sk.barettmarschen: En marsch på ca 70 km med 40 kg packning och tid max 1,5 dygn. Med uppgiftsposter som skall hittas och avklaras, gör man inte det får man släpa på extra tyngd...




Allt detta för att få denna tingest: Den gröna baretten! (Bild från försvarsmaktens hemsidor)


Jag är nog lite imponerad, såååå mycket har jag nog aldrig velat ha något...Om man inte räknar med de där enorma zinklådorna som jag envisades att transportera hem genom halva Europa engång - utan bil märkväl;)...


Ja men föreställ er att ni är 70 km hemifrån (i december) och har köpt 40 kg julklappar. Och så säger nån att ni skall traska hem med allt detdär...Och så när ni skulle komma hem efter ett dygn, drygt, så skulle ni få en mössa!!!


Detta skall mitt lilla gullegulle till son roa sig med i armén i dag...Jag förstår ju ungenfär lika mycket om livet i lumpen som sonen min begriper sig på fattigmanssilver och avskavda möbler, men så mycket har jag förstått att den gröna baretten är tydligen något mycket eftersträvansvärt...I det civila har man säkert nytta av avklarad barettmarsch! Jag menar, han måste ju vara perfekt att ta med sig på julklappsshopping!

Men allvarligt talat. Jag håller tummarna och har tömt alla apotek i nejden på skavsårsplåster och står i full beredskap att massera ömma muskler. Man är väl mamma...fast ungen har fått den åtråvärda mössan...jaja...baretten då!

Men han är inte där än...på onsdag kväll vet vi om han hör till de som klarat den.....För hans skull sitter jag här och tuggar naglar;).

Tänk ändå vad inredning lyser med sin frånvaro när man har ungen i elden...hihih

Kram M.

P.s Mot en lämplig ersättning kan jag hyra ut honom till bärhjälp när ni skall ut och julhandla;) Nå nej! Skojade bara....

EN AWARD !

Vet ni vad?

Om jag skulle ha en svans så skulle jag bli tvungen att skriva dethär stående, för så skulle min svans vispa omkring nu så jag troligtvis skulle falla från stolen av allt svansviftande.
Så glad in i själen blev jag av utmärkelsen som jag fick av min kära bloggvän,

Annica med underbara, vackra, inspirerande, varmhjärtade;

Home No.1

♥ :):):):)Tusen tack:):):):)♥

Har suttit en god stund här nu och funderat på vem jag skall skicka den vidare till...men jag har så svårt att välja! Det finns så många härliga bloggar - jag har ett allvarligt anfall av akut obeslutsamhet nu på gång här!!! Så jag tror jag behåller den hos mig, en tid i allafall, och så får vi se sen - när min beslutsamhet orkar aktivera sig...

Jag har annars också lite svårt att hålla tankarna i styr, de rusar omkring från än det ena till det andra. Min familj har igen lyckats med konststycket att klämma in en massa märkligheter på en och samma vecka. De förstår inte att Mor I Stugan blir lite förvirrad av så mycket happening på en och samma gång...Bäst att jag går och kurerar min obeslutsamhet, förvirring och sjuka hals med lite glögg och en par, tre, fem pepparkakor...så skall ni få höra nästa gång sedan vad resten av familjen tänker roa sig med i veckan.

Varmaste kramen till er alla, M.

NEDRÄKNINGEN HAR BÖRJAT

Godmorgon på er!

Nu har det börjat, nedräkningen till julen.

Detta är min alldeles egna julkalender, som jag är så glad över:). Ett härligt sätt att börja morgonen!

Det tycker lillungen också. Att det är ett härligt sätt att börja morgonen med att öppna julkalendrar...helst då de som innehåller choklad (resten kan vänta till eftermiddagen, tycker han). Misstänker starkt att han tassar i väg till skolan sockerhög och lycklig de resterande skoldagarna fram till jul, om inte vi inför någon form av julkalenderöppningsregler...eller tidslås! Kan man inte montera ett tidslås på chokladkalendrarna??? Skall fundera ut något...


Ha en skön arbetsvecka alla!

Kram, M.