VARMT...

...har det varit idag, dåsigt varmt. Men om det finns något som värmer mitt hjärta riktigt extra mycket så är när något vackert också kommer till nytta!
Här skall ni se:
Ett, tu tre, på det fjärde ska de ske, på de femte gäller de, på de sjätte...
...SMÄLLER det!!! *plask*
Den ramsan drar jag och ungarna varenda gång vi skall kasta oss i inte alldeles varmt vatten...
Nu hoppas jag att vattnet i fågelbadet inte hade varmnat för mycket, det är skönt med lite svalka idag;)
Sedan gäller det att ordna, fixa och dona fjädrarna...och njuta en stund i solen innan rödstjärtpappaplikterna kallar...
Detta veckoslut har jag låtsats att jag inte har plikter över huvudtaget...men verkligheten lär hinna ifatt mig innan morgonen;)...
För att motivera mig själv i morgon när jag ser mina pappershögar får jag nog ta till:
Ett tu tre, på det fjärde.............and just DO it.
VAD får er att tro att jag längtar efter semester????
undrar M.

SOMMAR LOV!

Bättre timing att få maginfluensa har man haft! Jag tänker inte gå in på detaljer, men jag har varit en flitig besökare av hemmets minsta rum om man utrycker det så...Det var inte tal om att gå på skolavslutning, inte heller de studentfester vi var bjudna till. Gubben fick gå ensam, medan jag stannade hemma och tyckte rysligt synd om mig själv! Jäklar, rent ut sagt!


Grattis, Simon, Robbe, Pernilla, Essi, Micke...alla ni!



Lillungen hade med sig hem en kruka med nysådda solrosor i egenhändigt dekorerad kruka - på lappen ser man det väsentligaste man behöver veta:)


Om nåt gör sommaren somrig så är det väl dethär? "SOLROSOR SOMAR=) =)"



Ute i trädgården ser man knappt ens knopparna på pionerna än, dessa kunde jag bara inte motstå när jag stack mig in till blombutiken för att hämta studentrosorna. Till min stora sorg fick jag höra att hon skall stänga sin blombutik. Det lönar sig inte...Hon kan inte tävla med stormarketarnas billiga priser. Jag försöker så ofta det går stöda små butiker, men visst slinker det ner en bukett tulpaner från storköpet i min korg också - istället för att åka en extra sväng via blombutiken. Och så det nog med de flesta av oss...


- Är det skönt där under bordet på de svala plattorna, det är varm idag inte sant?

Sommarvärme med besked! Härligt! Nu har jag två fullt giltiga orsaker att bara sätta mig i skuggan med en bra bok! Magsjuka och värmebölja!

Dessa får vänta! Jag tror inte ogräset orkat växa när det är så här varmt! Jo, kanske sen när de vant sig med värmen...men då har jag ju OCKSÅ vant mig vid värmen och är på dem som järven, hihih..

Nu gäller det att ta vara på de här underbara dagarna! Det är ju inte så att jag inte skulle lita på det finska sommarvädret, men man vet ju aldrig;) Bäst att passa på nu, sådär för säkerhets skull.



Dehär tulpanerna hade jag glömt att jag planterat...vilken trevlig överraskning! Jag hade nog haft en tanke om att de skall blomma samtidigt som min lila minisyren som de står under...Dehär kommer nog att vara utblommade innan syrenen slår ut, timingen kan som sagt bli lite fel ibland...

Oj, nu måste jag rusa, jag tror att en vattenballong har kreverat i vårt badrum - av ropen att bedömma! Puss på er! M.

P.s Tack förresten för alla kommentarer! Ni skall veta att de värmer!!!!!

LITE SOM KÄRRINGEN MOT STRÖMMEN...

Nu formligen vimlar det av de underbaraste bilder på syrenen, äppelblom...i bloggarna. Man kan nästan känna doften...Mmmm..

Själv har jag ibland en tendens att tidvis bete mig lite som kärringen mot strömmen - fråga bara mina barn...;) Så det blir inte äppelblom här idag...*fniss*

Jag har upptäckt lite nya stigar under mina skogspromenader. Det trodde jag inte efter alla år här, men så är det bara...

För en månad sedan (kanske lite mer) stötte jag på en sådan här:


Man kanske inte ser det på fotot men den är nästan en halvmeter hög. Den såg så rolig ut så jag kunde inte låta bli att knäppa en bild på den. På något sätt tilltalade den mig...

När jag sen för någon dag sedan tog samma stig tillbaka ser tuvan ut såhär:



Helt otroligt vacker! Skir och tuff och 'rostig' och fräsch och annorlunda. Jag blev helt betagen!!! Lillungen, som hade hängt med denhär gången kunde nu inte riktigt se det fantastiska i en hög med torrt gräs som det sticker upp lite nytt gräs ifrån...Ja-a, om man nu utrycker det så, så kan jag ju förstå honom, men visst är det ett häftigt gräs?


Väl hemma måste jag ju försöka hitta vad det var för slags gräs. Jag kan en del om trädgårdsväxter, men därute i naturen är jag en riktigt novis...Kanske är det ett starrgräs? Det ser ut som om det kunde vara det...Med en liten dammig gräsflora i handen börjar jag leta...och där!!! Där är det ju!!!

Det är TUVstarr - undra på att jag kände på mig att jag har någonslagt "kontakt" med den där grådaskiga tuvan... *ler brett*

(Jag tror i allafall att det är tuvstarr, hittade inget annat det skulle ha passat in på...korrigera mig gärna om jag har fel!)

Nu skall jag gå och kolla om jag skulle hitta något i klädväg utöver slitna jeans i lillungens skåp, som han kunde ha på sig på skolavslutningen. Gärna något som han inte har vuxit ur...Fast kortbyxor hör väl sommaren till - när...
...Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stooor,
nu nalkas ljuvlig sommar...
Njut av helgen...och grattis alla studenter!
Kram M.

SKÖNA SOMMARREGN...?

Inte mig emot...lite solsken skulle vara välkommet...
Hade planerat att hålla till i trädgårdslandet idag, men...så som det öste ner fick jag omprogramera mitt dagsprogam...
Att kalla dethär till trädgårdsland, är kanske att ta i lite, men mer än så behöver jag faktiskt inte numera. Jag vill gärna gå ut och plocka min egen sallad, min lök, mina rädisor, mina rödbetor, min mangold och mina sockerärter - men bara till färskbehov.
Håller på att rensa upp och dela på mina buskar som ramar in trädgårdslandet. Tyvärr är inte buxbom att lita på på mina breddgrader, men jag har hittat en buske som ger lite samma känsla...Dvärgmåbär.
Måbär som häck har jag lite här och var i min trädgård, och man kan klippa och forma den hur man vill. Tyvärr är den ju inte vintergrön, men det får jag leva med...på dessa breddgrader;)
Dvärgmåbär är som namnet säger en miniversion av vanligt måbär, har små blad och tål vilken klippning och formning som helst. Superb till kantväxt hos oss som bor utanför buxbomens överlevnadscirkel...
Mina måbär har "bott" i lådor som kantar mitt trädgårdsland. På bilden är de synnerligen tufsiga, men det beror på att jag inte klippte dem alls i fjol *slarv*...nu skall jag byta mylla i lådorna och ge dem lite mer mat (ny jord).
Men eftersom regnet öser ner är det inte alldeles lockande att ge sig i kast med det projektet... Men så TUR att man har andra projekt på lut då...hahaha...
Eftersom mina arma fingrar och händer redan är "vana" vid luffarslöjd fortsätter jag där jag blev igår. Hur slutresultatet skall se ut ser du här: http://svenska.yle.fi/matochfritid/tradgardartikel.php?id=2614
Vad mitt knåpande ledde till ser du här:
Egentligen skall jag ha denhär till en slags fågelmatnings...plats, med inträde bara för småfåglar. Jag har en låda som behändigt nog precis passar in här, men hur det fungerar har jag inte ännu testat. Jag tycker ju om när något har flere funktioner. Inte sagt att jag inte skulle ha en massa onödigt både inne och ute, men jag STRÄVAR till att allt skall ha en funktion, eller på annat sätt försvara sitt varande....och den här har ju TVÅ funktioner! Både fågelmatplats OCH blomampel. Nice!
Att den sedan är både skev och vind är bara charmigt... (ELLER HUR!!!)
Hade jag djupa revor av hönsnätet på händerna i går...är det inget emot vad jag har idag;) men skojigt är det!
(Och...istället för att skaka hand med en massa gäster i går kastade jag mig om halsen på dem och gav dem en bamsekram i stället...hihih...då kollar ingen in hur händerna ser ut!)
Och nu känns fingertopparna som om jag tagit tio nybörjargitarrlektioner efter varann...fingertopparna är....ö m m a!
Nu blir det att förbereda sista skolveckan, tänk, sedan är det sommarlov för lillungen - och bara 6 veckor till semestern min...*längtar*
Ha en bra arbetsvecka alla underbara därute i rymden!
Kram M.

(S)VÅRPYSSEL...


Brrr...vad kallt det är! Termometern har just och just orkat kravla sig över 15-strecket men så lägger man en kall vind till det så...Någon regnskur nu och då.



Satt ute i trädgården och pysslade, men det projekt jag hade tänkt börja med idag fick jag nog skjuta upp tills det blir varmare. Så jag flyttade in på verandan, inte för att där är så mycket varmare - men det blåser åtminstone inte;)

Men eftersom jag då släpat fram både järntråd och hönsnät och tänger och avbitare, så tänkte jag att nåt skall jag väl få ihopknåpat i alla fall...Järntråd och hönsnät var ett knepigare material att jobba med än jag tänkt mig. Det lydde mig inte alls! Grrr...

Väste några salvor mellan tänderna, som kanske inte är menade för Madonnor...och barn...


Järntråden jag köpt var på en liten rulle, vilket betyder att den lockar sig och hur jag än drar och bänder och vrider så får jag den inte riktigt rak. Tråden sprätar åt alla håll! Naglar och händer tar stryk... Och jag som skall på fest ikväll!!!

Jag ser ut som om jag tagit ihop med grannens katt, men i verkligheten har jag bara genomfört en brottningsmatch med en rulle hönsnät...


Jap...så det stora (eller lite större) projektet får vänta tills jag skaffat smidiga, skyddshanskar.


Idag blev det bara en liten...öh, en...ja, liksom...en sådan här...prototyp?

Idag har min beundran och högaktning för alla som gör vackra saker i luffarslöjd stigit till skyarna! Det var svårare än jag trodde...MEN JAG GER MIG INTE!!! :D

Nu skall jag förbereda mig för kvällen, undrar hur jag skall kunna skaka hand med folk utan att visa mina händer? Skall fundera ut något;)

Kram på er!

M.

SVÅRT ATT SLITA SIG...


Ni känner säkert igen er...nu när det händer så mycket därute i trädgården och i naturen så skulle man inte riktigt ha tid med innesysslor...Inte innesysslor hemma - än mindre på jobbet, hihi...
Min väninna med stor och underbar trädgård, och ett brinnande intresse sade engång att hon går ut i trädgården en dag i maj, och kommer in på nytt i september nångång och utbrister undrande:

- Jasså, det ser ut så här inne hos mig???


Lite samma kan jag känna...har verkligen inomhusprojekt som jag borde ta itu med, men jag vill bara sällskapa med alla knoppar därute!

Jag förstår så väl vad man menar med trädgårdsterapi, just nu när jag har en verkligt hetsig period på jobbet (hoppas i alla fall att det bara är en period;)) känns dethär med att få pyssla på i trädgården extra välgörande!

Det är så underbart när det finns något som man inte kan skynda på, hetsa på...Knoppar spricker när dom spricker. Det går just så snabbt - eller långsamt - som naturen har bestämt det!

Och hur skönt är inte det!

Idag var jag efter jobbet en sväng via en plantbutik, men kom totalt tomhänt ut därifrån...*besviken*...däremot hittade jag lite hönsnät och tjock järntråd i den brevidliggande järnhandeln. Ibland kan jag tycka att det är n ä s t a n lika inspirerande att gå i en järnhandel som i en plantbutik...så nästa gång kanske jag visar vad jag tänkt göra med det.

(Eller så babblar jag på om annat, om resultatet inte blivit så bra som fantasibilden i min skalle låter lova, hehe.)

Nu när regnet slutat skall jag ta en sväng i trädgården, hunden ser ut som om hon tyckte det var en förfärligt god idé...jo, jag kommer ut nu!

Ha ett skönt veckoslut! Härligt att ni följde med på min kvällspromenad! Jag blir så glad över era kommentarer!

Stor kram!

M.

KVÄLLSPROMENAD

Nu tänker jag släpa er med på en kvällspromenad! Jag har en absolut favoritsväng som jag brukar gå. Den är inte särskilt naturskön, men det är något speciellt med den här vägen/stigen i synnerhet såhär på våren.
Stigen kantas av tätt buskage och småfågelsången är alldeles bedövande!
Häng med här!
Emellanåt är det en smal, smal stig som tidvis blir till en traktorväg.

Häggen doftar underbart och här och där växer små "skogar" av ormbunke.

Och så finns det en hel liten skog av liljekonvaljer också. De är ännu bara i knopp, men ni kan tro att det doftar här om en vecka eller så!
När vi går lite längre kommer vi till åkrar och ser ån som slingrar sig genom landskapet. Det är riktigt tyst, bara fåglarna som kvittrar!
- Oj, hoppsan, var ni här före mig?
Det sköna med att ha sällskap med en lite mognare hund, är att det inte skulle falla henne in att jaga upp några djur i naturen, hon tittar på sin höjd upp på mig och kollar om jag märkt något, sen sätter hon sig på ena skinkan och vädrar lite förstrött medan jag (förhoppningsvis) lyckas fånga något med kameran;).
Dags att traska hemåt?
Det blir nog bäst så...för molnen börjar se lite regnsjuka ut...
Tur att allt dethär inte är mer än ett stenkast från byn där jag bor...Vi får skynda lite på stegen, och plötsligt är vi mitt inne bland hus och hör hur man grälar på en tonåring i en trädgård, klipper gräs i en annan och ropar in småungarna till kvällsmat i en tredje.
Genar över butiksgården och hinner precis innanför porten innan de första dropparna börjar falla...
Välkommen vårregn!
Skoj att ni hängde med;)
Kram, M.

RRRABARRRBERRR

Vilket härligt veckoslut, vilket väder! Nu går det undan i trädgården, hinner inte riktigt med! Mina ungar har anammat ett utryck, när något går över deras förmåga att hänga med: Då utbrister de:
- Va, e de som HÄNDER?????
Just så kände jag mig när jag gick en sväng i trädgården med kameran, tänkte fota rabarberknoppar...Men på mindre än en vecka hade de vuxit från ingenting till dethär:
Jag har bara en rabarberplanta, men den är enorm! Den fanns här när vi flyttade in och den växer på ett helt lustigt ställe...Men jag skulle behöva en grävskopa för att flytta den, så den får stå kvar;)
Värmen kom igår, även om vinden fortfarande känns lite kylig. Men för första gången i år, så kändes det riktigt somrigt. Nästan som semester:)
Ytterdörren stod på vidgavel, köksfönstret var öppet och gardinerna dansade i korsdraget, ungar sprang ut och in. Hunden låg och njöt av solen på trappan. Radion spelade lite somrig musik, och rabarbersaften puttrade på spisen. Och jag kände i hela mig att jag kommit in i en annan rytm! En sommarrytm.
Jag vet inte om det egentligen stämmer, men jag känner att trots att jag upplever att jag har ett långsammare tempo på sommaren så får jag ändå lika mycket gjort. Det är bara rytmen som är så mycket mer behaglig på nåt vis. Känns nästan som om jag skulle ta färre, men lite längre steg på sommaren? Sträcker på mig lite mer? Känns som om jag skulle andas djupare?
Och så tycker jag att jag ger mig tid att njuta...
En paus med en smörgås av fikonmarmelad och getost...*livets lilla goda*.
Men faktum är att jag i år känner mig extra glad över att mitt "sommartempo" infunnit sig. På min arbetsplats, som på så många andra, ökar mängden arbete, men inga nya resurser finns att få. Jag hör till dem som hellre har lite mer att göra, men det finns en gräns, och jag har kännt att jag börjat lukta lite bränt i kanterna, för att jag inte ser en ände på allt arbete hur mycket man än gör...
Just därför är den här känslan som nu infunnit sig så himla värdefull! Jag kan ännu slappna av, luta mig bakåt och låta sommaren finnas till!
Tulpanen här, den finns också bara till. Fanns här när vi flyttade, bara en enda knallröd tulpan. Den återkommer år efter år efter år och lyser som en stoppsignal i trädgården.
- STOPP! Nu skall alla stanna upp och njuta av sommaren, ropar den.
Ha en bra vecka, och sträck på er, ta lite längre steg, och gör något onödigt som man blir glad av!
Kram!!!
M.

DET BLIR EN LÅÅÅÅNG KVÄLL...

Det finns två måsten innan det känns som sommar...
Ishockey VM och ja...Eurovision Song Contest
Snart kommer det att ramla in ett gäng unga vuxna (jag får inte kalla äldre sonen och hans kompisar tonåringar, eftersom de är Faktiskt Nästan Tjugo...;)) i vårt lilla vardagsrum. Ingen i gänget här skulle väl direkt stå på torget och säga att de är ESC-fans, och ÄNDÅ kan de inte låta bli;)...hihii...
Men det kommer att bli en lååång kväll...Har bullat upp med lite ohälsosamt och gott:) Lite morot och gurka har också krypit upp på faten, för att det skall se aaaningen bättre ut...
Märkligt annars, hur dagar som inte jag planerat något speciellt för ändå fylls med märkliga göromål. I morse vaknade jag och hade absolut inget "planerat"... Sen åkte jag till järnhandeln för att köpa spik - för att spika ihop mina örtlådor, hittade en grill på specialerbjudande. Som jag ju måste börja sätta ihop när jag kom hem, eftersom jag då jag på hemvägen från järnbutiken var till matbutiken och köpt lite gott att grilla, inspirerad av paketet som skulle bli en grill i min bil...
Jösses, nu börjar de ramla in här.....
Puss!
M

ZINKBYTTOR , ROSTIGA STÄLLNINGAR OCH KERAMIK...

...och jord under naglarna!

Vi var nog många som igår pysslade och pynjade på i trädgårdarna. I år har jag inga större projektplaner, mer underhåll...;) Jag har inte längre något egentligt grönsaksland, så det där med att så frön är inget jag pysslat med på några år...

Däremot hade lillungen varit och shoppat loss bland fröpåsarna!


Och vad gör man inte för att stärka detta lilla späda tecken på trädgårdsintresse?

Jop, jag kryper in under verandan (vårt "diverseförråd"...inte besökt på lääänge...) för att leta efter några stora plastkorgar att så lillungens fröskatter i. Efter att ha slagit ryggen och skallen ett antal gånger i "taket" återkommer jag ut i solljuset och kammar damm och spindelnät ur håret. Någon spindel fick fart också, tror jag...


-Mamma, mamma, NU skall vi så. VAR har du mylla???? Och spadar?

Under de följande tio minuterna ser jag hur påse efter påse med prima mylla, som jag tänkt ha till sommarblommorna, skyfflas ner i plastkorgarna med en 10-årings energi. Eller frenesi kanske det är?

När korgar och byttor är fyllda med mylla händer det plötsligt något MER intressant någon annanstans:

- Mammaaa, här är fröpåsarna, nu måste jag kila!

Just...ja, så står jag där med fröpåsar av vallmo, digitalis, månadssmultron (flere påsar), rosenskära, bellis, lupiner (också flere påsar) och pysslingskrage...


Eftersom fröpåsarna har blivit lite "vattenskadade" efter en regnskur dagen innan går det inte riktigt att skjuta upp sådden.

Men vad gör man inte för att uppmuntra en son som köpt frön för sin veckopeng istället för godis...eller nästan ingen godis!

En vårivrig rödstjärt vimsar omkring mig, och just som jag är nästan klar med att ha sått nästan alla 100 000 vattenskadade frön susar lillungen in genom porten på sin cykel.

- NU kan jag komma och sätta alla skyltar! VA?!!! FINNS det inga skyltar? Skall vi använda fröpåsarna??? Nå, okej, jag kan vattna! VAR är sprutkannan? Kan du fylla den, det stänker så mycket kallt vatten från kranen!? Usch, nu blev jag våt om skon - HEJDÅ!


Sen letar jag desperat efter lite plast att täcka frösådden med i en halvtimme eller så. Hittar en massa annat skräp som jag bestämmer mig för att släpa till soporna. Äntligen hittar jag rullen med plast som jag visste fanns nånstans!

När allt är klart kommer lillungen skuttande med en glass i näven:

- Det här måste ju vara din bästa Mors Dag NÅGONSIN!

-???, jaa...öh???

- Tänk nu!!! Du får hålla på med det du tycker så mycket om! Och så får du göra det med

M I G !!!

(Älskade unge, anspåkslösheten hade nog tagit slut när mina ungar tillverkades...;))



Så gick det till när sommarblommorna blev oplanterade och får finna sig att stå i zinkfat i väntan på att jag släpat hem ÄNNU MER mylla!

Håll nu tummarna att fröna gror!!! Åtminstone några av alla 100 000...

Ha en skön vecka. Regnet knattrar mot fönstret, och det doftar gudomligt därute!

Kram M.

MORS DAG

Sitter här i den sena lördagskvällen och lyssnar på ett tyst hus...Gubben och lillungen har krypit till kojs, och äldre sonen har ingen permission den här helgen. Bara hunden håller mig sällskap såhär dags.

I morgon bitti blir det nog kaffe på säng, och ett självknåpat kort som lillungen haft Så Svårt att inte berätta om...;)
Han har bara alldeles lite "beskrivit" hur det ser ut...och att han klippte sig i fingret när han gjorde det...



Själv sitter jag här och saknar min egen mamma, som dog i cancer för ett och ett halvår sen. Fortfarande känns det emellanåt väldigt overkligt på något vis att jag inte bara kan ringa henne, och fortfarande kommer det stunder då jag tänker att ; det här skall jag berätta för henne!
Igår var jag och lillungen och gjorde fint på hennes grav, och fast jag annars tycker om gravgårdar, lugnet och stillheten där, så kan jag inte riktigt "nå" henne där...






Så, jag knåpade ihop ett litet hjärta av ståltråd och "pärlor och prismor" i kväll.

(Det, och vitsipporna är till dig, mamma - var du än finns... så finns du alltid i mitt hjärta!)

Glad Morsdag!
M.