nature photography garden food home inreding trädgård natur skärgård mat yoga

HEJHEJ


Njah...

...ni vet när man mer eller mindre sporadiskt följer någon bloggare som sedan
helt plötsligt inte längre uppdaterar så börjar man ju fundera.
Tänk om hon dött eller något? 
(för det är ändå ofta en hon som bloggar - sådant jag läser i alla fall). 

Så är det ju tack och lov ändå väldigt sällan. Betydligt mer ofta är det bara livet
som kommer emellan och tiden som blir lite på kort. 
Mitt nya år har börjat med raserfart och mycket jobb. Mycket. 
Och det är ju bra i och för sig samtidigt som jag vet att den här mängden jobb 
jag nu betar av skulle vara ohållbart i längden, men jag vet att det lättar i mars. 
Eller senast i april.
Optimistiskt redan i slutet av februari! 

Ja ni hör...

Om jag inte dyker upp här på ett tag. Jag hoppas jag kan lova att jag knappast dött. 
Inte heller gått i ide - även om det skulle kunna vara en idé denna grå vinter! 
Nej, har lite för många deadlines på en och samma gång bara. 
Och planer och tankar och funderingar....ja men ni vet? 

Lite myllertid i livet - på ett bra sätt. 



MAT-TIPS



Jag tror ju inte att jag är ensam i världen med att nu och då, rätt ofta faktiskt,
sucka över vad sjutton man skall laga till mat. 
Mitt "problem" är, och har alltid varit, att jag inte är så där
fasligt förtjust i att köra samma maträtter om och om igen.
Klart, vissa klassiker ploppar ju upp på vårt matbord nu och då, men 
helst vill jag testa nytt. 

Jag ramlade över en blogg (som också finns som bok) som heter
Portionen under tian
och i sin korthet handlar om
bra mat, billig mat och vegetarisk. 
Snäll mat för kropp, plånbok och miljö. 

Kan ju bara gilla, eller hur? 

Jag vet inte hur det är med er, men min plånbok tenderar att vara lite
mer slim än vanligt såhär i januari. Och efter en del 
gottigt i juletid, så känns det ju fräscht med mer vegetariskt. 

Nu känns det kanske inte som om pizza skulle stå för det
lätta och fräscha precis, så här skriver jag igen mot bättre vetande
känns det som. Men den här pizzan är faktiskt riktigt fräsch! 

En pizza blanco med vitlökscremefraiche istället för tomatsås 
och ett par tunt skivade morötter och en burk kikärtor blandade 
med lite olivolja och paprikapulver. 
(jag hade i lite chili och typ "grillkrydda" också) 
Så på med lite riven ost. Svisch in i ugnen på 240 grader i 10 minuter. 

Så himla gott! 

Pizzadegen kan man ju göra själv, men jag var lat och köpte
en sådan där färdig från kylhyllan. 

Originalreceptet hittar du

SIMPLA SMÅ TING









Snön saknas oss. 
Kylan är oss avlägsen. 
Vintern är inte här.

Går en sväng i trädgården och inser att den känns främmande. 
Det är inte så här som en trädgård på dessa breddgrader skall
se ut i januari - eller är det? 

Saknar jag snön? Längtar jag efter kylan? 

Jag vet inte. Jag vet faktiskt inte! 
En del av mig gillar ju vintern, fast i lagom doser. 
En annan del av mig räknar redan ner mot vår, 
och varje mild dag är en vinst över vintern. 

Så vad är en lagom dos vinter?

Vill jag ha ett tomteland med snö upp till ljumsken,
eller vill jag kunna gå ut till odlingslådorna och 
plocka in lite salvia till fisken? 
I januari. 

Ibland ver jag inte vad jag skall tycka och tänka om det hela.




LUXIG TRETTONDAG





Varje vinter, så här i trettondagstider så bjuder Helsingfors stad möjligheten för konstnärer att 
göra konstverk av olika sorters ljus. Vi hoppade också i bilen, åkte in till centrum och gick
denna några kilometer långa rutten längs vilken LUX-konstverken var utspridda. 

Hmmm...säger jag. 
Det var massor, mängder och ännu mer människor i farten. Som ett 
lämmeltåg gick alla fram. Till endel av konstverken blev det kö, alltså
en kö som stod still. Men även i övrigt kändes det som att gå hela turen i en långsamt
ringlande kö. Man kunde inte ta ett normalt steg, för då steg man garanterad någon
på hälen. Och det är som känt inte skönt för någon, så det 
gällde att undvika det. 

Konstverken då? Njaaaah....nu låter jag tråkig, men det var
absolut inget som föll mig i smaken. Med undantag av ugglan 
som det finns en bild på här ovan, den var ju fin! 

Men det övriga? I Kaisaniemiparken hade man hängt mängder med
ihoptotade ljuslyktor som i ärlighetens namn såg ut som om 
jag hade städat i skrubbar och garage - överlämnad rubbet
till en dagisgrupp som sedan pysslade på.

Ledsen men konst...njah...?

Fann mig istället rikta min kamera mot stadens "vanliga" ljus
i vinternatten. Det var finare - i mitt tycke. 

"Ljusshowen" i form av strålkastare mot himlen var lugnt sagt
sparsmakade - knappt så man såg eller reagerade på dem. 

Ja, ja....var det jag som skulle inleda det nya året med att vara 
mer positiv och berömma mer? 

Men vädret var fint. Och ugglan! 

Edit:

Nu måste jag ju erkänna att jag skriver mot bättre vetande
och när jag (i efterskott) läser på lite så blir jag informerad
om att konstverket med de olika lyktorna faktiskt är gjorda av barn.
(Och förmodligen av material som samlats ihop från föräldrars 
skrubbar och garage...*fniss*). 
Så egentligen
visade jag här bara min egen okunskap 
om saker jag skriver om.

Men det kanske var roligt att tillverka lyktorna? 
Vad vet jag?