nature photography garden food home inreding trädgård natur skärgård mat yoga

DEN ROSA GRISEN TALAR

Det är ett märkligt fenomen...våren

Det annars så vita, gråa och lite murriga huset invaderas av rosa under några vårveckor...

Fjolårets sista lingon blev en rosa grötdröm...

Och så...Den Rosa Grisen, som har nåt att säga:

- Jo, krhm! Hon som brukar skriva här håller på och pluggar något jobbrelaterat som hon påstår att hon absolut måste låta gå framför Allt Annat Just Nu. Hon kan bli sådär seriös och sträng och konstig ibland...Jag har sett hur hon försöker gömma datorn under en spetskudde (som om hon inte skulle veta att den är där...HUR dum får man bli?) och med DeDärViktiga pappren och mapparna i ena handen går hon omkring och babblar (!) med diverse växter här inne...flyttar på saker och ting...Om man frågar mig har hon ett märkligt sätt att koncentrera sig på att lära sig nytt...Men hon vet väl vad hon gör?

Så jag, den Rosa Grisen, hela familjens kelmjukis, får agera bloggare sålänge
uppdaterar sitt kunnande inom sin bransch;)

SKÖNA FREDAG

Skuttar snabbt in här för att önska er alla en skööön helg!



Själv tänker jag hålla en liten bloggpaus

Men återkommer när ni MINST anar det...*hihi*

Kram!

TOMMA KORGAR...

Veckoslutet kom...och gick. På lördagen hade jag planerat åka till ett inte alldeles närbeläget JÄTTE-shoppingcenter för att inhandla lite sånt vi behöver - och kanske lite sånt vi inte behöver också...när jag nu ändå kört så långt, liksom. ;)

Jag är inte speciellt förtjust i att gå i sådana här stora shopingcenter, men nu skulle det shoppas hade jag tänkt mig. In och ut i butiker några timmar och sedan skulle jag träffa min barndomskompis som bor i närheten...

Ofta när jag har en PLAN på vad som skall inhandlas, och ännu oftare om jag "måste" hitta något i klädväg upplever jag att jag aldrig hittar riktigt nåt jag vill ha, men nu gick det undan. Redan i första butiken hittade jag både något åt mig och lillungen...

Så var det kassan nästa. Kön var lååång som den bara kan vara en lördag, så jag ställer mig snällt för att vänta på min tur. När det sedan äntligen är jag som har den stressade försäljaren framför mig och hon slagit in allt i kassaapparaten, och packat in allt och jag dykt ner i min väska för att gräva fram plånboken inser jag....att min bankkort är hemma!


Det ligger i tryggt förvar i min "gå-ut-med-hunden-jacka"...som är hemma - naturligtvis!


Jag sköt i väg mitt mest charmanta leende mot försäljaren och förklarade att jag NOG skall köpa alla dessa grejer...men inte JUST NU, liksom...Kanske nån kväll nästa vecka, eller sen när jag har möjlighet att ta mig ända hit...och jag har mitt bankkort med mig:D.


Hon blev inte charmad av mitt leende...


Så jag åkte tidigare till kompisen än planerat och sedan lite snopen nog hem...


Nu är det ju inte bara min shoppingkorg som är tom.


Hängde upp fågelholk-korgen ifall någon liten, söt mes skulle gå (eller flyga) i bobyggartankar...


Den här korgen har någon finurlig familjemedlem hängt på vårt vedlider. Tanken är väl att jag skall få för mig att plantera sommarblommor i den så inte hålet i väggen syns...



Hålet uppenbarade sig efter att min äldre med sina kompisar tränat lite ishockey en kväll.


HUR det hade gått till visste ingen - men när jag skulle hämta lite ved, så hittade jag en puck bland veden...så jag haaar ju dragit mina slutsatser...hmmm.


Skäms att medje, men dethär hände faktiskt för ett antal år sedan. Och hålet är kvar...Egentligen borde hela vedlidret rivas, och ersättas med ett nytt. Det är totalt murket och hålls på ända endast tack vare veden som stöder upp eländet.
Varje vårvinter planerar jag att få det gjort DenHär sommaren...men sen kommer det så mycket roligare projekt istället...;)



På den hela väggen hänger mina stora trädgårdskorgar och väntar på nya sommaräventyr. Ibland kan det vara sommarblommor som flyttar in där...ibland fungerar de som löv/ogräskorgar. Vad det blir i år, är under planering.


Och troligtvis står det gamla vedlidret kvar ännu i höst...förhoppningsvis fyllt med ved;)



Nu är det ju inte riktigt vår för att inte tala om sommar än, som jag påpekat ett par tre...fem gånger här på bloggen.

Detta har vi roat oss med idag!

Nu väntar en ny vecka på nya tag!

Gör det till en bra sådan:)
Kram


I LONDON BLOMMAR KÖRSBÄRSTRÄDEN...

...fick jag höra igår!

Min söta svägerska skickade helt underbara bilder på blommande blåsippor! Och hon bor faktiskt bara liiiite mera söderut än jag.

(Hon om nån borde börja blogga, för hon tar så fantastiskt fina foton, ni skulle se!)

Ja, och vad gör jag då en fredagkväll?


Klär på mig mina tjocka, varma, utebyxor. Drar dragkedjan på min allra varmaste vinterjacka upp till hakan, snor halsduken fem varm runt halsen, drar ner mössan över öronen och ger mig ut i NordanVinden på en UPPFRISKANDE kvällspromenad.

Vårdagsjämning var det visst idag?

http://www.accuweather.com/ kan man kolla en 15 dagars väderprognos.

Såhär ser väderframtiden ut där jag bor....

IDAG:
Turning cloudy; breezy
Low: -1 °C
High: 3 °C
Saturday, Mar 21
Rather cloudy with flurries
Low: -4 °C
High: -1 °C
Sunday, Mar 22
Cloudy, flurries; chilly
Low: -2 °C
High: -1 °C
Monday, Mar 23
Snow of varying rates
Low: -6 °C
High: 2 °C
Tuesday, Mar 24
Breezy with a little snow
Low: -7 °C
High: 3 °C
Wednesday, Mar 25
Cloudy with a flurry or two
Low: -5 °C
High: 1 °C
Thursday, Mar 26
Cold with snow
Low: -7 °C
High: -2 °C
Friday, Mar 27
Cloudy and cold with flurries
Low: -8 °C
High: -3 °C
Saturday, Mar 28
Snow
Low: -3 °C
High: -1 °C
Sunday, Mar 29
Cloudy with a passing flurry
Low: -4 °C
High: -1 °C
Monday, Mar 30
Partly sunny
Low: -2 °C
High: 1 °C
Tuesday, Mar 31
Windy with snow, ice and rain
Low: 0 °C
High: 2 °C

Älskade sockor; ni får nog hänga med en tid än...
Men April är väl ändå en vårmånad? Förr var den det!

Med liten och svag röst nynnar jag "Jag trooor, jag trooor på sommaren" och värmer mina frusna leder vid en värmande brasa...

Nu tänker jag grabba tag i en trädgårdsbok och idka mig åt verklighetsflykt!

Ha ett skönt veckoslut, mina vänner därute nånstans!

Kraaaaam!

TILLBAKA PÅ BANAN...

Hej sötnosar!
Hmmm...vad skönt att lite få morra till (i förra inlägget) det lättar;) och tack att ni "lyssnar":)
Det har blivit förfärligt glest med sk inredningsinlägg den senaste tiden. För vet ni, egentligen är jag just nu väldans lat att ordna om och fixa till. Det går lite i vågor hos mig, har alltid gjort.
Jag älskar ju att inreda, men ibland kan jag tycka att det är skönt att bara låta det vara, att jag är nöjd med det - just som det är...
Nu betyder det ju inte att det inte skulle finnas projekt att dela ut åt en hel by, men dendär riktigt starka inredningsivern kommer och går lite hur den vill...
Kanske om s o l e n skulle kasta sina strålar ner på våran gata här liiiite oftare så? Men också idag fick vi en skopa av LITE MER SNÖ...Och fast jag VET att det smälter mer än det vräker ner så hjälps det inte att jag ändå påverkas av vädret därute.
Men min alldeles egna solstråle; lillungen, väckte mig i morse med att ruska liv i sin Mycket Sömniga Mamma genom att ryta i mitt öra;
- Hööööör du mamma, jag låter som mig själv nu!!!!!!!!!!!!
Det är ju precis en vecka sedan han så gott som tappade rösten...men nu är den alltså tillbaka, och han har inte sparat på den idag;)...
Lite C-vitaminkulor...för att hålla vårtröttheten borta:)
I morgon skall det bli en sväng via blombutiken, det är eeevigheter sen jag köpt hem färska blommor. Hoppas där finns några riktigt härliga vårgodisar:)
Må så gott, alla därute i cybern. En riktigt jättekram till er alla!!!

ÄR MAN STOR NÄR MAN ÄR 10?

Här kryas det sakta på sig. Lillungen hade åkt på sitt livs första bihåleinflammation, angina och öroninflammation. Slut var han, och ont hade han och febern åkte bergochdalbana i hans kropp.

Som ett riktigt skruttigt päron kände han sig;)


Mina ungar har gu´skelov varit av den friska sorten. Det har varit sällan jag behövt stanna hemma med dem, därför är dethär med rätt till vård av sjuka barn inte något jag varit speciellt insatt i...

Men läkaren som vi besökte var klok nog att fråga om jag behöver ett intyg till min arbetsgivare.
- Jo, ja...kanske??? Jag VET faktiskt inte. Men vi stannar ju hemma bara ett par tre dar?

- Ja, men det finns de arbetsgivare som kräver läkarintyg när barnet är över 10 år, tyvärr nog, svarade hon.

- Jaha, nå men jo, isåfall, tack!


Lillungen var så slut av läkarbesöket och väntan på apoteket så jag fick nästan bära honom de sista metrarna hem. Han somnade bums när han nått soffan.

Efter en stund ringde min chef som fått mitt meddelande om att jag åkt med lillungen till läkare.

- Jaha, men du vet ju att det dras från din lön om du stannar hemma, var det första hon sade när hon ringde.

(Nu är det inte hennes fel, men det kändes som en disktrasa i ansiktet...)
- Jo, men jag har läkarintyg, sa jag och skickade en tacksam tanke till läkaren som förstått att skriva ut ett sådant.


- Sjukintyg hjälper inte, insjuknar barn över 10 år har man bara en dag rätt att vara hemma, under den tiden är det meningen att man skall hitta en vårdare åt barnet, fick jag till svar

- Men han HAR ju redan en vårdare...mig, hans mamma!

Jag blev bara alldeles tom. Skulle jag lämna min för tillfället inte alldeles stora och starka lillkille, ensam hemma med skyhög feber och ett allmäntillstånd som en disktrasa?

Det är inte några ynkliga slantar som upprör mig, utan det att man anser att en sjuk 10-åring skall klara sig själv!!!

En tretton-fjortonåring, jo kanske....men inte en tioåring!

NEVER!!!

Är jag bara en blöt hönsmamma...eller???
undrar


P.s. Gift med en företagare har jag insikt i den världen också, men tror starkt på att man bör flexa åt båda hållen. Har varit synnerligen flexibel när min arbetsgivare frågat om jag ställer upp på än det ena än det andra. Just nu är jag inte speciellt motiverad till det. Är det så det skall vara??? Förlorar inte alla på det?

I (VÅR)VÄNTANS TIDER...

Sssch...precis när som helst så tror jag att det kläcks något här...
Eftersom mina förväntningar är synnerligen höga på vad som kan komma ut från ett
chokladägg så tänker jag vaka över det som en ängslig höna...
Medan jag väntar på att underverket skall ske tänkte jag delta i en fotoutmaning (jo, ni läste rätt)
Veckans tema var "Arrangerat Motiv" så, ja här är mitt amatörglada bidrag:)
Mera fina arrangemang hittar ni här
Gå dit och njut av fina foton!
Kram

EN BRA PÅMINNELSE...

Tack för alla krya-på-er-hälsningar:) . När vi nu lillungen, och jag snörvlar oss genom dagarna på sparlåga sitter jag här och tänker på hur värdefull hälsan är. Som lillungen sa med sin hesa, snoriga, febriga röst: När jag blir frisk kommer jag att bli så glad så jag gråter...


För min del kommer jag att uppskatta att jag återfår min energi igen...Pratade med min kompis som åkt på maginfluensa och låg utslagen hemma hos sig.


-Tänk, om denhär orkeslösheten inte skulle gå bort? sa hon.




Nu vet vi ju att dethär inte är varken det minsta farligt, eller blir kroniskt ...men det är en jättebra påminnelse om att komma ihåg att njuta sen när allt är bra igen... Det är riktigt hälsosamt att bli påmind om att inte ta allt alltid för givet.

Jag är så full av beundran för dem som orkar kämpa på när allt ser totalhopplöst ut.

Men som min kloka vän sade engång; har man några val???Egentligen???
Nej, man kanske inte har det...och det kanske är vår stora styrka? Att det i oss alla finns resurser som vi aldrig trodde att vi hade?


Och har man någongång fått se en skymt av den inre styrka som finns där inuti oss, så stärker det oss...också sedan krisen är över. Man vet att kapaciteten finns - där nånstans...hos oss alla!

Nog om "djupsinnigt" feberyrande;) Som ni ser är dagens tema ROSA.

Sällan, eller aldrig annars är det en färg som jag reagerar på, men under några vårveckor blir jag helt knäsvag av rosa (blommor främst)...


Och dethär är ju min absoluta favorit bland alla blommor i världen!

Helleborus - julros

Knoppen är vinröd, blomman börjar med att vara djuprosa...

För att övergå till skiraste ljusröd. Och till slut nästan limegrönt. Allt detta på en och samma planta!
En annan trotjänare i detta lilla hus är porslinsblomman som också nu håller på att utveckla knoppar i racertakt. Härligt!
Ikväll blir det bara mys för vår del...Lite smått å gott på soffbordet och så skall vi följa med Melodifestivalfinalen. Det är lite intressant dethär med att vara finlandssvensk...Har faktiskt ingen aning om vilka låtar Finland skall tävla med, men när det gäller ishockey, då vaknar min finska sisu-jävlarannamma, då är det bara Lejonen som gäller;)...
Sköt om er alla, och må gott, och njut av att idag är idag...
Kram

A-AATTJOOO...!!!

Idag är både lillungen och jag hemma...
Vi känner oss båda som bara skuggan av oss själva. *fniss*

Bleka, och glåmiga och allmänt olustiga håller vi varandra sällskap idag, igendera av oss orkar riktigt göra nåt...vi bara myser nerbäddade i soffan. Just som jag trott att vi skulle slippa bli förkylda...Men sånt här går om! Snart är vi på benen igen!
En som inte tappat sin energi är vår vän Fru Ekorre. Lyckades fånga henne på film (urusel kvalite, lite långt avstånd, genom fönster och ryckig bild pga att lillungen hängde över axeln på mig när jag filmade och vi fnissade båda två...)

Men visst är hon sååå sööööt?


Riktigt djurisk inredning blev det denna gång!
Det blir visst vit inredning hos henne också;)
Kram och .....*a-aa-aaatjooo*...ha en bra torsdagskväll!
M

TACK, DET RÄCKER NU...

...det är liksom bra nu!

Jag har förstått nu att det inte alls är vår utan vinter!!!

Förlåt, att jag inbillade mig något annat;)

Stoppa snömaskinen, dra i handbromsen...NÅN!


SLUTA SNÖA!!!!


Jag vill bara hitta min bil i morgon bitti.......



JAG SADE JU...

...att det är vår!
Fick syn på dessa små, små godingar när jag skulle gå efter morgontidningen!
Vilken lycka! Vad bryr jag mig om att fårskinnet som jag har på mina café-stolar i pergolan blåst ner och frusit fast i terassplattorna...vad bryr jag mig att himlen är snötung och grå?
Mina snödroppar tränger sig upp genom snön!
Senare på dagen såg jag en annan som också hade vårkänslor. En ekorre hade upptäckt det fastfrusna fårskinnet och satt och rev och ryckte i det med enorm frenesi. Efter en stund hade hon (jag antar att det var hon...) samlat åt sig en rejäl boll med avslitet fårull. Så skuttade hon iväg för att inreda sitt bo. Hihi, hon är ju som jag...skyndar sig hem med sina fynd för att göra det lite fint...Fast hon drivs ju av sin instinkt, medan jag för min del...
...jamen vänta nu! Tänk om jag också drivs av en nedärvd instinkt?
Det kanske var något djupt och genetiskt då som fick mig idag att starta projekt vårstädning på verandan? En drift som jag inte kan behärska? Nja, det var nog bara något som några pyttesmå, söta, snödroppar vid husknuten aktiverade.
Ekorrhonan, hon var minst lika flitig som jag! Hon släpade och drog och sprang iväg med fynd nästan lika stora som hon själv. Emellanåt ville inte hennes framtassar riktigt räcka till.
(Kommer inte ifrån att det låter lite bekant detdär...)
Men var håller pappa-ekorren hus då??? Heheh...honom såg jag sittande i en grantopp, ätandes en smaskig kotte, glatt viftande på svansen. På lagom avstånd följde han med hennes förehavanden. När hon släpat all inredning till boet skuttade han ivrigt efter...
(låter lite bekant det där - också...!)
tycker

I BRIST PÅ VÅRBLOMMOR...

Skulle sååå åka via blombutiken för att köpa hem vårblommor till veckoslutet. Men jag var totalt i mina arbetstankar ännu på hemvägen så jag körde glatt förbi butiken! Wrooom...

Slölyssnade på väderrapporten i bilradion: Mera snö på kommande! Nämen stopp nu!

I fjol blommade snödropparna i min trädgård den här tiden. Var är våren nu? Hallååå!!!


Efter maten blev det en promenad med hunden, på med varma byxor och jacka, mössan ner över öronen och så bar det iväg ut.

Och då HÖRDE jag våren...nej, det var inget kvällssent fågelkvitter utan KNASTRET.

Ni vet när det som smält på dagen fryser till på kvällen och så knastrar det sådär ljuvligt vårigt när man går. Och så tyckte jag att det DOFTADE lite vår också. Stod där och vädrade tillsammans med hunden (fast hon hade nog annat än våren i sina nosborrar...haha)


Jag lovar det kändes annorlunda ikväll! Bara jag gav mig tid och ro att känna efter! Den är nog på kommande iallafall, våren.

(På höstarna kan jag slå mig i backen på att jag kan dofta snö på kommande också, men talar jag om det högt får jag bara medlidsamma blickar av omgivningen...)

Våren kommer...ingen tvekan!

Det gäller bara att ta sig tid att känna efter!

En tid som kan vara svårstulen i dagens tuffa tempo.

Får regeringen vår sin vilja igenom skall vi orka tills vi är 65...Med min tur höjs väl pensionärsålder 85 innan jag kommer så långt...Varför inte se till att unga studeranden kommer fortare ut i arbetslivet genom att erbjuda stöd, så att de kunde koncentrera sig på studier istället för att ta jobb än här och än där för att hanka sig fram ekonomiskt. Och tänk om vi skulle ta och välkomna lite utlänningar då???!! Så våra blivande pensionärer kan få gå i pension när de gjort sitt dagsverk. För det är de värda!
Jag vill inte vara någon arbetsgivare "till last" när jag måste skriva post-it lappar för att komma ihåg vad jag skall göra, inte minst när jag skall gå hem;) *fniss*

All ära åt dem som orkar (verkligen!)...tidvis är jag inte själv så långt från post-it-lapp-stadiet...och jag är bara 40 +++, hehe.
Oj, har nog aldrig tidigare skrivit ett "politiskt" inlägg..där ser man vad lite

VÅRLUFT

kan få till stånd...bland annat;)

Ha en riktigt skön helg alla vackra vårblommor därute i rymden!

Varm kram på er!

SOMMARPLANER I VINTERKYLAN

Det finns stunder på året då jag faktiskt tycker att inredning kan vänta...Hehe..Det trodde ni inte va? Men det stämmer faktiskt. På sommaren är jag en lat inredare...oftast.
Det är nämligen så att:
Vid den här stranden finns en litenliten stuga. Mitt i den storastora skogen.

Mitt andningshål, min tillflykt, min älsklingplats på jorden...och mitt evighetsprojekt.


Såhär års börjar mina drömmar sträcka sig ända hit.

Jag drömmer om havet, om skogen, om tystnaden...

...och om alla projekt som väntar på mig här...och nu tänker jag inte på Projekt Hugga Ved eller Projekt Tömma Dasset. Tack, de gör sig påminda helt av sig själva på sätt eller annat...

Eftersom både tid och överlopps slantar är lite på kort, så går det långsamt framåt här. Men det är egentligen helt ok. För jag vill inte att det skall finnas några som helst måsten här. Aldrig, aldrig får det bli så att jag känner att jag måste åka hit för att göra detochdetochdet. Så jag går varsamt fram med mina planer, och förverkligandet av dem...

(Ja, och så har det liiiite att göra med min skinntorra plånbok - också)

Men, här finns alltså en "kuckuklocka"-stuga, modell liten, med den fantastiska, lackade, bastulooken precis överallt som var så inochpop på 80-talet. Mmmm...Nåt att bita i, eller hur?


Nu skulle det ju vara en enkel lösning att måla allt vitt och fräscht. Men varför göra allt enkelt för sig...för trots att jag ju älskar det vita, ljusa, så är det som om denhär lilla stugan inte alls skulle vilja vara vit. Den vill vara murrig och grov och rejäl...
Vi får väl se vad det blir...

i planeringstagen...

MARS...SOL OCH TAKDROPP

Härligt veckoslut...solen har förgyllt tillvaron, och TITTA;

årets första fluga som satt på husväggen och njöt av vårsolen. Som jag...jag menar jag satt ju inte på husväggen utan valde trappan istället. Bekvämare så...;) Men i solen!

Och den värmer...vad jag ändå saknat den!


Värmer gör också denna award som jag fått av:



Tack söta du! Vad glad jag blev :D

(Om ni inte upptäckt hennes blogg än, så gör ett besök! Ni blir inte besvikna, jag lovar!!!)

Där finns bla. bilder som bara tar andan av en!




Den här vill jag skicka vidare till:




Det finns ett nog ett tiotal bloggar jag regelbundet besöker (även om jag har underkänt i att skriva kommentarer *skäms*...) ovan har ni några få av dem. Ni ska veta att det är alltid lika härligt att besöka er!!!! Vad ni alla har gemensamt är att ni låter er personlighet synas i bloggen och det är ju det som gör en blogg intressant...inte sant?


Jag har också haft besök (på riktigt) här hos oss i veckoslutet.

Äldre sonen hade med sig en extra kompis från armén över veckoslutet.

Unga män med god aptit...Kocken myser;)

Lillungen hade sin nyfunna kompis från vinterlägret här. Och ett antal ungar från byn som kommer och går här hos oss.

Och jag har bakat...


...ett berg av det som hos oss kallas för "Pizzabullar"

Här ser ni första satsen av fyra...;) 80 bullar blev det bakat i går...idag är alla slut!!!

Så OM ni har hungriga barn eller ungdomar (eller vuxna också för den delen) så pröva på de här!

Det är vanlig "bulladeg". Lämna bort sockret, men använd en msk honung i stället. Istället för smör, socker och kanel strör ni över tomatpuré och riven ost samt de pizzaingredienser man gillar. Världens bästa att ta med på utfärden.

Dessutom brukar de barn som annars är lite matmisstänksamma sluka dehär, för det är ganska tryggt med något som ser ut som en bulle och smakar pizza...;)


Både stor och liten har varit ute i friska luften nästan hela veckoslutet. Och nu när det äntligen är Mars så brukar jag tänka att nu har man Allt Det Underbara Framför Sig.

Visserligen kommer det att vräka ner snö ännu och visst kommer frosten att bita i kinden, men ändå kommer vintern inte mer att få riktigt övertaget, ni vet vad jag menar!
Måste bara bära upp mina Mårbackor från källarens mörker. Snart skall de få ny mylla och annat blomgodis...

Så de orkar blomma - såhär- hela, hela sommaren!!!

Välkommen Mars!

Och till er...

...puss å kram...