Försenad, men desto hjärtligare önskan om en fin kommande maj.
Det är mer regel än undantag att jag föredrar att påta på i
trädgården då det nalkas Valborg och första maj. Visst har jag i tiderna
släpat mig till festligheter och picknick " på stan" men är inte så för stora
folkmassor så bättre såhär.
Fick dessutom sått det jag planerat i mina odlingslådor.
De som växer - inte i antal - utan på höjden för att det skall vara bekvämare
helt enkelt. Sådant man börjar tänka på med en skit-rygg.
Men inte mer om det. Vilket väder vi haft!!!
Helt underbart!!!
Kan hända man till och med blir lite väl ivrig när det är så här soligt
och varmt och man skulle vilja åka till plantbutiken för att köpa...ja typ allt.
Så hungrig som man är efter en lång vinter.
Vintern är alltid lång oberoende hur kort den är.
Men jag höll mig och åkte bara in till byn då sommartorget hade öppet för
första gången för säsongen. Blomutbudet där var kanske inte hisnande, det fanns
bara penséer men garanterat närodlade och eftersom jag köpt sommarblommor
av det strävsamma paret i åratal så vet jag att det är prima kvalitet.
Dahliorna som jag lämnat i en något sval stuga senast jag var här har utvecklat
finfina rötter i sina plastpåsar och väntar på att bli utplanterade i en kruka som
kan lyftas in om det skulle bli kallt igen. Vilket det antagligen blir.
Vi lever ändå bara i början av maj.
Och ja, lite för att ta upp temat från förra inlägget. Alla år är inte
strålande odlingsår, inte ens för någon som borde veta bättre.
Men det är utmanande med frösådd som sås på en plats, hemma i stan,
men som skall planteras ut på annan plats, vid stugan.
Senast jag var här så tog jag med mina luktärter som var i det skedet att
de kunde planteras ut. Men när jag väl kom tillbaka till stugan efter en
vecka i stan trodde jag först att hjortarna ätit upp plantorna, men så var det inte.
Plantorna hade helt enkelt torkat för att det har inte regnat en droppe på jättelänge.
Litelite hopp har jag ännu för dessa luktärter för nu när jag vattnat i
odlingslådorna så kan jag se att det finns lite liv ändå.
Nästa år måste jag bara bli bättre på vad som skall odlas var och när.
Lyxproblem, jag vet, men man blir så ivrig att så när det våras och
sunda förnuftet gör sig inte alla gånger tillräckligt påmind...
Helgen har ändå varit så otroligt skön på alla sätt.
Har fått städat efter vintern i nästan alla knutar och har
njutit av friluftslivet i trädgården. Som sällskap, förutom
gubben och katten fick jag av en huggorm som tyckte att
stenläggningen var en alldeles utomordentligt bra plats att sola på.
Det hade han ju rätt i. Det är varm å gott där.
Hur jag vet att ormen är en han?
Dels för att den var lång och smal, honorna är mycket
rundare i sin kroppsform. Någon som känner igen sig där...?
Undertecknad gör det.
Men också för den här lite blå färgen, vilket tyder på att det är
en hane som relativt nyligen ömsat skinn. De gör så på våren.
Honorna som precis ömsat skinn är oftast är ofta tydligt bruna,
nötbruna eller till och med lite rödaktiga.
Det är också så här på våren som det där tydliga sicksackbandet på
ryggen syns tydligast.
Märkte förresten att ormhanen har nästan samma nyans som stugan är.
Stugan är målade med en lasyrfärg i en mörkgrå färg men efter något år
så slår det blå igenom och stugans väggar upplevs som blå.
Inte nåt jag gillar.
Så jag har nu bestämt att stugan skall målas om i sommar. Både annexet
(läs gästrum/ateljé/arbetsrum - allt i ett) och lidret och dasset och lilla
sovstugan har under de senaste åren fått en täckande svart färg.
Så nu skall allt bli mer enhetligt.
Och eftersom lillungen inte lyckades få något sommar-
jobb denna sommar så får han kavla sina ärmar och hjälpa till
mot "mat och husrum" liksom. Storungen med fru som har fullt
upp hela tiden hoppas vi få se här också, men då skall de
få "bara vara" och ta det lugnt. Dessutom är storungen en katastrof när
det gäller att måla snyggt. Så för att undvika att behöva skydds-plasta in
hela udden så överlåter jag hellre köket åt honom och penslarna år någon annan.
(Gubben min är lite i samma kategori så måste hitta någon syssla
åt honom så han inte får för sig att måla han med...heh! )
Tror vi är rörande överens om den saken.
Storungen är nämligen en jäkel till kock och gillar att kocka
för många så talko-gänget lär bli både mätta och belåtna.
Men innan vi är där så skall vi njuta av hela maj.
Ljuva maj.
Kram från mig