Ordet städning kan möjligtvis ha en lite ansträngande klang för många.
Storstädning kanske direkt kan ge rysningar av obehag?
Personligen förhåller jag mig till städning som jag förhåller mig till matlagning.
Jag avskyr att vardagslagamat och jag avskyr att vardagssmåstäda.
Men jag älskar att få skruva till en festmiddag i köket och jag älskar att storstäda!
Det är allt eller inget för mig.
Höststorstäda är kanske min favorit. På våren är man liksom mentalt redan därute och
att du skrubba av allt vinterdamm känns behövligt, jo...men inte speciellt kul.
Men annat är det på hösten! O jaaa....!
Man vet ju att nu blir det att "flytta in" så småningom och få kura skymning och tända
ljus och unna sig lite extra gott. Både i grytorna, men också på det mer
mentala planet. Till hösten plockar jag fram min yogamatta. Det är bara så att den
har en tendens att samla damm under sommarmånaderna. Finns så mycket annat då.
Men till hösten åker den fram - och det är behövligt! Ju äldre (och stelare) jag blir
ju mer viktig inser jag att den är. När hösten kommer blir jag
också mer taggad på långpromenader. Vare sig jag, eller hunden, är väldigt
sugna på att traska långt då sommarhettan ligger över en
som en gammal tung yllefilt.
Men när höstens sköna svalka ger ett litet löfte om vad
som är på kommande, då piggnar vi till!
Eftersom jag ett bra tag redan rensat ut en massa onödiga grejer
tar höst-stor-städningen inte speciellt länge. Senast här märker man
skillnaden med att inte ha så mycket grejer.
Att städa går fort. Även om jag bytte ut det lilla pynt jag har från
sommarpynt till höstpynt. Vilket i det stora hela bestod av att byta
dynvar på några kuddar i soffan och byta ut en mysfilt.
Och så fyllde jag på mina shampoo- och balsamburkar med mitt
favoritmärke. I takt med att jag började tänka mer "minimalistiskt" blev det
just här lite "avigt" och en slags krock mellan det visuellt minimalistiska
och det faktiska minimalistiska.
Jag vill gärna också ha det till en viss grad visuellt minimalistiskt hos oss.
Till exempel vill jag inte ha fula shampoo- och balsamflaskor stående
framme i vårt badrum. För mig får också det att bara ta en snabb dusch vara
en estetisk upplevelse i form av vackra, sköna handdukar och
frånvaron av fula plastflaskor. För väldigt få shampoo-flaskor är sparsmakade
nog för min smak. För att inte tala om tandkrämstuber!
(Börjar någon (snälla!!!!) tillverka enfärgade tandkrämstuber - må så
vara fast gröna, rosa eller orange så köper jag dem - bara jag slipper
de där erbarmliga färgsprutande och full- och fulritade-figurskrikande
tuberna som nu finns på marknaden.)
Men tillbaka till mina shampoo- och balsamburkar.
Det är absolut inte minimalistiskt i "numerisk" mening att jag skaffade
burkar att fylla på med min favoritshampoo och -balsam.
Men som estet värdesätter jag enormt att ha ett avskalat och (i mitt tycke)
behagligt badrum att bada i. Ett rum där stunden för nödvändig tvagning också
tillåts bli en lugn stund där enkel estetik tillför en slags avslappning genom sin
frånvaro av kommersiellt brus. Därför fyller jag på mina enkla burkar för
shampoo och balsam även om det hade varit mer minimalistiskt "på riktigt"
att köra med butikens burkar. Men jag vill inte.