Ett koreanskt bröllop skiljer sig en del från den västerländska, men
mycket är också lite samma. Bröllop ordnas ofta på ett hotell, som i vårt fall,
där det finns färdiga lokaler för just bröllop. Koreaner är inte speciellt religiösa
av sig, och bröllop är inte heller kopplat till religion eller kyrka lika starkt som hos oss.
Det viktiga är att det är vackert, att allt går smidigt och att det är socialt korrekt.
Innan ceremonin träffades alla, brudparet, brudparets föräldrar, gäster och
vänner för att bli fotograferade i alla möjliga och omöjliga konstellationer.
Bröllopet fotograferades av tre proffsfotografer och en videofilmare.
Vi gick igenom med "bröllops-personalen" hur och var vi skulle vara under
ceremonin. Men bruden är ju vacker som en dag och
brudbuketten var en så fin gest till Finland och midsommar med bla
liljekonvaljer och prästkragar i brudbuketten.
Sonen min. Storungen.
När han första gången får syn på sin brud i bröllopsklänning.
Minen säger allt...hjärtat dör lite grann - av kärlek.
Och här är hon, Hyein, som redan vid första träffen då hon steg in i samma klass på universitetet i Helsingfors 2014 stal grabbens hjärta helt och totalt.
På hotellet fanns en hel våning som bara var avsedd för bröllopsfestligheter. Vi bodde på samma hotell
och till saken hör att vi på morgonen fick besök av en makeup-artist och en hårdesigner som skulle
sminka och fixa både mig - och mannen. I Korea sminkas också männen inför en sådan här tillställning.
Försökte säga att jag kommer att vara så rörd att risken är överhängande att jag inte har så mycket
smink kvar men det gick inte riktigt fram. Koreaner talar inte så bra engelska.
Hårdesignern talade inte alls engelska och tvärt emot vad jag hade tänkt -
att han skull satt upp mitt hår, eller då gjort det luftigt och lockigt (har lite självlockande hår)
- så gjorde han allt för att platta till det...
Gubbens hår lockade han dock, vilket fick oss att skratta alldeles hysteriskt.
Och här är de unga tu då.
Kan hända att jag är smått jävig, men nog är det ju ett stiligt par?
*
Men nu till själva ceremonin:
Det finns en toastmaster som leder ceremonin och hon deklarerar bröllopet
öppnat och presenterar till först brudgummens föräldrar som kommer in
traskande längs en slags catwalk, som kanske skall symbolisera en slags "kyrkogång".
De övriga gästerna sitter redan så att säga till bords. Och mor Maggi är här redan
alldeles svettig, tårögd och genomrörd. Heh!
Till följande kommer brudens föräldrar traskande samma väg.
Hyeins mamma bär här en traditionell koreansk dräkt, en så kallad
hanbok. Det hade kanske varit meningen att jag också skulle ha burit en
sådan, men det kändes för mig på det sättet "fel" att jag inte egentligen alls
känner till, än mindre hör till, den koreanska traditionen.
Lite som om de skulle behöva iklä sig vår folkdräkt. Jag vet inte, kanske jag gjorde fel,
men jag avtackade. Men måste säga att en hanbok-dräkt ett mästerverk i hantverk, och
följaktligen mycket festlig och otroligt vacker!
Så otroligt vacker och välsydd av fantastiskt material.
Men själv hade jag nog bara känt mig som en marsipanbakelse.
Och inte speciellt bekväm.
Vi föräldrar, både brudens och brudgummens, ställer sig nu bakom en
slags "altare" och tänder var sitt ljus, ett för bruden och ett för brudgummen.
Därefter ställer vi oss framför altaret, bugar åt varandra och på det
sättet välkomnar varandras familjer in i sin egen släkt.
Och vi sätter oss på var sin sida av "catwalken" på hedersgästplatserna.
Här ännu lite detaljer. Viktiga händer som möts och en detaljbild på den fantastiskt vackra hanboken
som Hyein mamma bar.
Men vi återgår till ceremonin:
Sedan är det dags för brudgummen att traska in.
(under tiden smiter brudens far från sin hedersplats)
För att på traditionellt vis leda sin dotter till den väntande brudgummen.
Och åååh, det var så vackert. Och jag hade alldeles för lite näsdukar i
väskan och ja, jag är bara en sådan som blir så där tokrörd.
När bruden och brudgummen står fram vid altaret så håller först
brudgummen ett tal åt bruden och så håller bruden ett tal till brudgummen.
Efteråt följs en slags "välsignelse" till brudparet av brudens far.
Det också ett tal, och så till sist ett tal av brudgummens far. En slags
"word of wisdom". Alla tal tolkades till engelska och koreanska, beroende
på vem som talade. Få ögon var torra!
Till slut skulle då bestmannen, eller lillungen, komma längs catwalken med ringarna.
Och säger då det. Han är minsann lika känslosam som sin mor! Tårarna rann på grabben,
så rörd var han. En fin gest av storebror att komma emot honom och ge en riktig björnkram
åt lillebror. Och mor Maggi torkade tårar - igen. Och gubben snyftade.
Brudens föräldrar var riktiga pokerface under hela ceremonin, så antagligen gjorde vi
bort oss på den där punkten "socialt korrekt". Men vad gör man?
Vi är en familj som har känslorna på ytan och visar det!
Kan bara säga att sminket tog stryk....hahahhaaa!
Och så blev det sång av Hyeins bästa väninna, en så charmig person hon med!
Brudgummens kompis från Finland överraskade med en videohälsning!
Och så blev det för brudparet att gå tillsammans ner för gången och få ett rosenbladsregn över sig.
Efter det blev det mat för oss som blev kvar i salen - och vilken mat sen!
Brudparet kilade iväg för att byta om till traditionell hanbok-dräkter och så lite mer fotograferande.
Sedan kom de tillbaka till festasalen så här traditionellt klädd och gick
runt och talade med alla gästerna. Bruden bär ofta en röd hanbok (eller det är egentligen klänningsdelen som brukar vara röd, den kallas chima) vid bröllop så även om gästernas klädsel är med informell och mindre "festlig" än hos oss så skall man undvika vitt och just rött, för de färgerna är brudens.
Den röda färgen hos brudens chima symboliserar lycka och fruktbarhet.
Efter ytterligare ett klädbyte - till vanliga kläder - fick brudparet sätta sig
ner för att äta. Och så är tillställningen över.
Mycket festligt, mycket vackert och ett minne för livet.
För oss alla.
Nu väntas det nybakade äkta paret så småningom landa på finsk mark.
Kram från Maggi
