Det finns stunder på året då jag faktiskt tycker att inredning kan vänta...Hehe..Det trodde ni inte va? Men det stämmer faktiskt. På sommaren är jag en lat inredare...oftast.
Det är nämligen så att:
Vid den här stranden finns en litenliten stuga. Mitt i den storastora skogen.
Mitt andningshål, min tillflykt, min älsklingplats på jorden...och mitt evighetsprojekt.
Såhär års börjar mina drömmar sträcka sig ända hit.
Jag drömmer om havet, om skogen, om tystnaden...
...och om alla projekt som väntar på mig här...och nu tänker jag inte på Projekt Hugga Ved eller Projekt Tömma Dasset. Tack, de gör sig påminda helt av sig själva på sätt eller annat...
Eftersom både tid och överlopps slantar är lite på kort, så går det långsamt framåt här. Men det är egentligen helt ok. För jag vill inte att det skall finnas några som helst måsten här. Aldrig, aldrig får det bli så att jag känner att jag måste åka hit för att göra detochdetochdet. Så jag går varsamt fram med mina planer, och förverkligandet av dem...
(Ja, och så har det liiiite att göra med min skinntorra plånbok - också)
Men, här finns alltså en "kuckuklocka"-stuga, modell liten, med den fantastiska, lackade, bastulooken precis överallt som var så inochpop på 80-talet. Mmmm...Nåt att bita i, eller hur?
Nu skulle det ju vara en enkel lösning att måla allt vitt och fräscht. Men varför göra allt enkelt för sig...för trots att jag ju älskar det vita, ljusa, så är det som om denhär lilla stugan inte alls skulle vilja vara vit. Den vill vara murrig och grov och rejäl...
Vi får väl se vad det blir...
i planeringstagen...
Vi får väl se vad det blir...
i planeringstagen...
3 kommentarer:
Hej M ibland ska man låta saker bara vara och allt har sin tid!
Kram A.
Ja, man måste lyssna på själen på byggnader och man måste lyssna noga så att man hör hur de vill ha det...
Kram Anna
TACK min kära vän för denna award. jag känner mig hedrad!!!
Återkommer till dig i stort sett varje dag och gillar det du skriver och visar inne här hos dig .
kramar i massor av @nette
Skicka en kommentar