ZINKBYTTOR , ROSTIGA STÄLLNINGAR OCH KERAMIK...

...och jord under naglarna!

Vi var nog många som igår pysslade och pynjade på i trädgårdarna. I år har jag inga större projektplaner, mer underhåll...;) Jag har inte längre något egentligt grönsaksland, så det där med att så frön är inget jag pysslat med på några år...

Däremot hade lillungen varit och shoppat loss bland fröpåsarna!


Och vad gör man inte för att stärka detta lilla späda tecken på trädgårdsintresse?

Jop, jag kryper in under verandan (vårt "diverseförråd"...inte besökt på lääänge...) för att leta efter några stora plastkorgar att så lillungens fröskatter i. Efter att ha slagit ryggen och skallen ett antal gånger i "taket" återkommer jag ut i solljuset och kammar damm och spindelnät ur håret. Någon spindel fick fart också, tror jag...


-Mamma, mamma, NU skall vi så. VAR har du mylla???? Och spadar?

Under de följande tio minuterna ser jag hur påse efter påse med prima mylla, som jag tänkt ha till sommarblommorna, skyfflas ner i plastkorgarna med en 10-årings energi. Eller frenesi kanske det är?

När korgar och byttor är fyllda med mylla händer det plötsligt något MER intressant någon annanstans:

- Mammaaa, här är fröpåsarna, nu måste jag kila!

Just...ja, så står jag där med fröpåsar av vallmo, digitalis, månadssmultron (flere påsar), rosenskära, bellis, lupiner (också flere påsar) och pysslingskrage...


Eftersom fröpåsarna har blivit lite "vattenskadade" efter en regnskur dagen innan går det inte riktigt att skjuta upp sådden.

Men vad gör man inte för att uppmuntra en son som köpt frön för sin veckopeng istället för godis...eller nästan ingen godis!

En vårivrig rödstjärt vimsar omkring mig, och just som jag är nästan klar med att ha sått nästan alla 100 000 vattenskadade frön susar lillungen in genom porten på sin cykel.

- NU kan jag komma och sätta alla skyltar! VA?!!! FINNS det inga skyltar? Skall vi använda fröpåsarna??? Nå, okej, jag kan vattna! VAR är sprutkannan? Kan du fylla den, det stänker så mycket kallt vatten från kranen!? Usch, nu blev jag våt om skon - HEJDÅ!


Sen letar jag desperat efter lite plast att täcka frösådden med i en halvtimme eller så. Hittar en massa annat skräp som jag bestämmer mig för att släpa till soporna. Äntligen hittar jag rullen med plast som jag visste fanns nånstans!

När allt är klart kommer lillungen skuttande med en glass i näven:

- Det här måste ju vara din bästa Mors Dag NÅGONSIN!

-???, jaa...öh???

- Tänk nu!!! Du får hålla på med det du tycker så mycket om! Och så får du göra det med

M I G !!!

(Älskade unge, anspåkslösheten hade nog tagit slut när mina ungar tillverkades...;))



Så gick det till när sommarblommorna blev oplanterade och får finna sig att stå i zinkfat i väntan på att jag släpat hem ÄNNU MER mylla!

Håll nu tummarna att fröna gror!!! Åtminstone några av alla 100 000...

Ha en skön vecka. Regnet knattrar mot fönstret, och det doftar gudomligt därute!

Kram M.

3 kommentarer:

S o F sa...

Tack för ett underbart inlägg, ler och blir rörd om vartannat.

Och superfina bilder!!

"Bästa mors dag någonsin..." Vilken insiktsfull och härlig kommentar.

Tänk om vi hade kunnat behålla den inställningen genom hela livet - att vi är ett mirakel och det bästa nån kan göra (i alla fall en mamma) är att umgås med mig.

Varma hälsningar!

Nicole sa...

Å vilken söt son du har, visst blir det en dag som du kommer att minnas i många år. Trots att den egentligen inte riktigt blev som du hade tänkt dig ;).
5-åriga dottern är väldigt intresserad av blommor också, men tålamodet är relativt kort...

Riikka sa...

Jag håller tummarna, med ett stort leende på läpparna efter att ha läst ditt inlägg... Fast jag tror inte att det behövs; så mycket kärlek som det verkar finnas hos er, så vill nog även blommorna att ta del av det...

;)