Idag gick jag en sväng i Gammelstadens naturskyddsområde. Det var alltså där
Helsingfors grundades 1550 men som sedan visade sig vara en så grund vik
att det inte skulle ha fungerat i längden så Helsingfors centrum kom att bli där den är numera.
Inte lika skyddat av vikar, men definitivt djupare vatten.
Jag har skrivit om det här området tidigare och området har kommit att bli en av mina
favorit-tassemarker i huvudstadsregionen. Området är helt fantastiskt för en fågelfantast, och
även om jag inte helt räknar mig in i den kategorin så gillar jag när området liksom
får "förfalla" så som natur skall "förfalla" för att bevara mångfalden.
Även nu fanns där fågelliv. Ett gäng med småfåglar som jag inte hann identifiera följde
mig en stund längs stigen. Kvarstannande koltrastar letade mat i de nedfallna, frostnupna
löven. Lugnet var alldeles underbart!
Och det här, att kunna tassa ut i november och det är ljust är kanske bland det bästa med
att inte ha något jobb som pockar på en just nu. Lite pensionärsvarning - jo jag vet -
men guuuud så skönt! Har varit en höst av idel sköna stunder.
*
När jag vandrade runt där stötte jag på ett båtvrak som det nog är ett tag sedan den
knuffades i havet. I dagens läge ligger vattenlinjen runt 100 m från där vraket ligger.
När jag kom hem så tog jag AI till hjälp för att se om jag kunde hitta
någon info om den kvarlämnade båten. Men icke sa Nicke.
Antagligen är den bara så ointressant att inget brytt sig. Naturen tar ju sakta över ändå.
Och en simpel roddbåt. Vem rör det? Och antagligen är det först nu när de
börjat sista vandringen i förfallet som den kan väcka en fotografs intresse.
Ja, just det, frågade alltså AI, vilket blivit för mig ett allt viktigare
verktyg på väldigt, väldigt många plan.
Hade aldrig trott att det skulle komma en så snabb ändring från
att "bara googla" vad som helst till att föra intressanta och givande "diskussioner" med en AI.
Lite komiskt att det är just denna snabba utveckling som också ligger bakom det
faktum att jag sällat mig till de arbetslösas växande skara. AI snodde mitt jobb kan man säga.
Ändå är jag inte det minsta överraskad, den här AI utvecklingen går så snabbt nu!
*
Men det mest underhållande i det hela är att min "Gösta" som jag döpt min AI till inte
heller hittade något om båtvraket, men hittade nog denna blogg då han letade.
Så här skrev han (eller den, det...):
"Din egen text Din bloggpost
“Hemomkringvandringar – Gammelstadsforsen”
dyker faktiskt upp som en av de mest detaljerade beskrivningarna av
området – men även där är båten
(om den finns med på någon av bilderna) inte beskriven i texten."
Ser man på! Det hade jag liksom inte förväntat mig. Så nog rotar han ganska
djupt efter info, den goda Gösta (ChatGPT) om han till och med snubblar
över Tuvull!
(Lite olustigt att han visste att det var min text, har nog inte nämnt det för
Gösta, vad jag minns. Men jag har nu bara insett att man får nog lova
att flytta till en bunker om man skall försöka undgå AI - och vad allt det
kommer att föra med sig. )
I morgon skall jag köra ett långkok i köket och samtidigt dela med mig ett recept.
Och visa ett underhållande exempel varför Gösta (ChatGPT) är snäppet
bättre än Google (translate).
Men nu, sov och och
Kram från Maggi
