GRÖNT E SKÖNT - OM NU INTE NÅN VISSTE DET

Det är kanske inte en alldeles förfärligt stor överraskning att jag valde att

måla om köket i grönt. För det råkar nu vara en av mina absoluta favoritfärger. 

Undrar om jag ens har en annan jacka än en jacka i grönt? Måste vara

anoraken i vinrött (som också är en av favoritfärgerna, heh). 

Men den är också ganska ensam i sin o-gröna tillvaro i garderoben. 

Ja, jag gillar grönt. 

Och ja, målningen av köket är klart!!! Wohooo. 

Väntar ännu på en del knoppar till dörrarna, för någon

projektansvarig (jag) råkade räkna knopp-antalet fel. 

Och det inte bara en gång utan  t r e  gånger!!!! 

Fattar inte, men så var det. Det kan ha hänt att jag räknade samtidigt

som gubben kom in i köket för att fråga något oväsentligt och jag råkade

bli distraherad. Det kan förklara det hela - eller hur? 

Sedan kanske jag skrev upp 27 i stället för 47, eller hur det nu var....

Nå, det gick ju att beställa till. 

Och det som jag ännu skall göra är att få till beställningen av krönlister

och kanske nya golvlister som ligger snyggare mot köksskåpen än de nuvarande. 

 

Men redan nu känns köket mer som "mitt kök", mer som den stämning

jag trivs i. Lite gammeldags och rustikt och inte så himmelens perfekt. 

Mysigt och ombonat blev det också - av bara farten. 

Och vissa små detaljer, grejer, som känts vilsna i det mer moderna köket

som köket ändå var innan jag "föråldrade" det har hittat sin plats och

känns mer "rätt i tid" nu. I min tid. 

Nu skall jag börja avsluta, skall logga in på en online-fotokurs som 

jag anmält mig till. Handlar om landskapsfotografering som jag lite tappat

greppet om. Vill inte skriva intresse – för det är det inte – utan mer

att jag så lätt halkar in på enklare grejer att fota. 

Man skulle tro att landskapsfoto är enkelt, men det är det inte. 

Det är sjukt svårt! Att få det så där wow! som man upplever vyn när

man är där. Och gärna att det är ännu mer wow! på bild. 

Så nu blir det att haka hörlurna på och bli en ivrig elev. 

Hejdå från mig

ATT PIMPA MITT KÖK

Ja-a...under mina levnads dagar har jag hunnit planera och

göra om tre kök från början, ett kök har jag bara ändrat lite på. Så man 

kunde kanske påstå att jag inte är helt novis när det gäller köksinredning.

När vi flyttade hit för dryga fem år sedan (ja det är så länge sedan!!!) så

tyckte jag om köket för att det är ett kök, ett rum, inte ett öppet kök

i vardagsrummet. Det är välplanerat och funkar. Eller det funkar perfekt om

man är en kock som yrar omkring, med två kockar kan det bli

lite krockar på köksmattan. 

Men det är ett fullt fungerande kök. Fina kakel.

Men så kommer ett men...Till största delen är skåpen vita och det är

helt okej, men så finns det här och där några lådor, dörrar, skiljeväggar

och kantlister i någon form av körsbärsträdslaminatfundering. 

Och jag har alltid haft lite svårt för det där träslaget. 

Arbetsbordet är fint, det har en fin träfärg, så jag har kanske blundat

lite för de där orangeträfärgade dörrarna och -listerna. 

Brukar vara ganska rapp att ta till penseln, men nu har jag tvekat.

Men i somras bestämde jag mig. Jag skall pimpa mitt kök och måla om. 

Jag tänkte nämligen så här. Om jag någon gång får för mig att sälja 

här jag bor nu så kommer med största sannolikhet de nya köparna

vilja göra om köket - för det är i ärlighetens namn lite till åren och 

på sina ställen lite skamfilat. Vilket betyder att jag inte ger mig på någon

värdesänkande verksamhet direkt men får ett kök som i sin färgvärld

tilltalar mig mer. Bara att sätta igång - eller hur?

Men då kommer vi till det här med f ä r g och i synnerhet g r ö n  f ä r g. 

Det finns en miljardtriljoner nyanser av grönt. Och att där hitta rätt är inte lätt. 

Eftersom jag har en del gamla möbler och är lite av en skrotnissa när det gäller gammalt

så ville jag ha lite samma stämning i köket, lite gammeldags men utan att byta ut hela

köket, som sagt. En kompromissernas kompromiss, liksom. 

Helst hade jag ju velat ha ett sekelskifteskök, men det sitter nu inte så bra i en 60-tals

lägenhet så man får ta till subtila "lite ditåt" grejer som ger stämningen fast

utan att gå till överdrift. 

Och så var det färgen...hur svårt kan det vara att pricka rätt?

Efter tusen färgprover tror jag jag har hittat min färg. Har provmålat lite på ett av skåpen

och känner mig ganska säker nu. Nu skall det målas, hörni. De oranga lådorna får

backa och de långsmala metallhandtagen får också träda tillbaka

Och eftersom jag kommer att glömma till nästa vecka vilken färg

och vilken nyans jag använt så skriver jag in den här: 

Uula Kalustemaali, halvmatt och nyans OLIIVI (oliv). 

Och nu hörni, skall jag gå och laga något så exotiskt som

kokt potatis och korvsås! 

Inte ätit det på eviga tider och fick en akut korvsåslängtan. 

Ja – sådant finns! 

Hejdå från mig