SPARSMAKAT...

...på stugan.

Jag är knappast ensam om den där lusten att ha sommarblommor på stugan.

Och inte heller ensam om att ha en önskan att hålla kvar den naturliga 

skogs- och skärgårdskänslan och liksom inte låta sommarblommorna 

ta över för mycket.

Det är nästan en utmaning att gå till plantbutiken för att hitta

de där blommorna som inte sticker ut och inte skriker färger 

med hög röst och full frenesi.

Men jag hittar.

Bland annat min stora, stora favorit jätteverbenan

som inte så många förstår att plocka i sin vagn.

Tänker stilla; ni skulle bara veta vilken fantastiskt växt ni missar! 

Hmmm...när jag står där i kön för att betala så inser jag att min 

korg med sommarblommor skiljer sig aningen från de flesta andras.

Det är mycket sparsmakat. 

Och alldeles lagom ute i skärgården, vid en murrig stuga

med skogen inpå knutarna och havet nästan intill trappan.

Jag är ju så där att jag tycker så om de dova nyanserna, 

att det är så mycket snyggare och finare än de där 

fyrverkerierna av färg.

Tänker att det finns en liten sanning i det där med;

Less IS more.