NYTT PROJEKT...

Höstlov har det varit...och födelsedag har det firats :D och så har jag påbörjat uppfixandet av ett rum till.

Det är lillungens rum som står i turen nu. Plötsligt när jag höll på kom jag att tänka på att det är egentligen synd att jag inte tagit "innan"-bilder. Tycker själv om att se "före"- och "efter".

Här har det redan skett lite...Väggarna var tidigare gröna och gula...men de har jag målat redan tidigare...Det här rummet är pyttepytte litet. Hittills har här bott en pytteliten människa, så det har gått. Men nu har människan fyllt tio...så något måste göras....

Sängen som syns på bilden är utdragbar, så på längden blir det inga problem, men nog på bredden. Den är nämligen supersmal, och i ärlighetens namn superobekväm också. Så vi har löst det så att sängen får bli en "minisoffa", en liten vrå att krypa upp i med en bok eller så. Och så får lillisen sova i det kombinerade gästrummet/kontoret som har en härligt skön säng! Så hans rum blir nu ett renodlat lekrum...typ.

Till höger finns minstingens skötbord. Kanske någon mamma med barn i tio-årsåldern minns denna? Ett IKEA-skötbord i då så populära "antikbehandlad furu". Remember?

Denhär byrån har hängt med för den är helt enkelt bara urpraktisk! Den sväljer mojänger i sina stora lådor som en liten...val! För ett antal år sedan när jag hade "antikbehandlad furu" upp i halsen så gjorde jag ett mindre lyckat försök att betsa den mörk. Och så har det bara blivit...


Tills i går kväll, då far och son pyste iväg på bio och jag tog fram målpytsen. Lillungen anade ugglor i mossen och pep till:

- Nej! Mamma, du målar den inte VIT, inte i mitt rum!!!

- Å nej, lilla vännen, den blir inte vit - den blir grå........

- Bra! hojtade han, och förvann ut.

Lite, lite orolig var jag förstås om han skulle tolka detta till vitt, fast det ju alldeles tydligt är ljusljusgrått...Lite nya knoppar och IKEA byrån är redo för ett nytt liv i ny skepnad! Men till min lättnad gillade ungen slutresultatet. Han sken upp i ett stort leende och tyckte att den ju blev jättefin! Så nu är vi en bit på väg med förvandlingen av hans rum...:)
Det får bara bli till en annan tidpunkt. Idag har solen tittat fram och jag har krattat, krattat, krattat och krattat - alla löv på gården förutom det här envisa lönnlövet som bara sitter fast och vinkar åt mig...

Varje höst, när jag upplever den enorma mängd löv som dalar ner över min trädgård, känner jag en synnerligen stark längtan att bosätta mig i ett radhus.......Förr har jag gillat att kratta, men jag gör inte det längre...så kan man ändra sig;)

Nu är nog pastan klar därnere, och min militärpolis-unge (nytt märke på ärmen) har anlänt utsvulten som en varg. Dags att mata flocken!

Ha en riktigt skön fredagskväll.

M.