
Vi var nämligen på jubileumsfest igårkväll. En synnerligen trevlig sådan, härliga människor, underbart god mat, fint program...gott vin...
Och så slog det mig inatt när jag sent om sider stupade i säng: NU vet jag varför småtimmarna kallas småtimmar! Det hände mig nämligen IGEN igår kväll. Jag ser på klockan vid elvasnåret och börjar fundera på att åka hem - om en halvtime eller så. Och när jag sedan ser på klockan igen om en halvtimme eller så så visar den 03.20! VA!!! Småtimmarna är så små så de bara förvinner på en halv timme:). Märkligt! Mycket märkligt!
Nu skall jag gå ut och kratta...
Huset har invaderats av lillungens kompisar...och himmel vad dessa småungar orkar tjattra. En lite trött mamma umgås hellre med lövräfsan idag...
Ha en skön söndag alla!
Trött kram, M.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar