Förr när jag var ung, när bloggen var ung och ungarna ännu små så kändes det ofta som en nystart på året, en slags extra nyår, när skolorna och dagis startade. Nu skedde det ju i min värld i ett helt annat tidevarv. Ett och annat decennium har dammat förbi sedan dess, och känslan bleknat men den finns kvar där än. Det blir lite mer ordning på tillvaron känns det som.
På jobbet har alla krupit från solfyllda dagar till sina skrivbord och knappret från tangentborden ljuder från alla rum nu.
Dagarna blir svalare och det känns energiskt och toppen och
man kan känna skön struktur i dygnsrytmen.
Det som lika säkert kommer är inte fullt så välkommet.
Det behövs inte många dagar i dagis eller skola innan
förkylningarna slår och knackar på dörrarna.
De här båda bilderna kan kopplas ihop, inte enbart genom att hunden just nu fysiskt ligger bara ett par meter ifrån,
utan också genom att det är den samma hundens valptida tandmärken som kan skönjas på
väskans remmar. Som valp, och unghund, och ibland till och med som vuxen har hon den goda smaken att ääääälska
kvalitativa (läs dyra) läderprodukter...Hmmmmpfh...!
Nu var det ju som sagt lääääänge sedan mina barn varit i skola, än mindre dagis men
tammetusan i år har jag inlett förkylnings-säsongen tidigare än någonsin!
Helt dränerad på ork!
Harmligt med tanke på att det äntligen har blivit svalt och jag har en lång lista
på grejer som behöver bockas av på to-dolistan
men här sitter jag däckad i soffan med ögon som knappt hålls öppna
trots att jag sovit redan i flera timmar sedan jag kom hem från jobbet.
Lite slött med bara den där negativa sidan av skolstart-tider när man inte
ens har någon liten knodd att följa till skolan.
Knoddar eller inte, med eller utan skolstartsförkylning så
känns det trots allt lite som en nystart.
Denna tid på året.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar