Det kan hända att jag hör till de där som delar in året i matkategorier.
I går kväll bockades en sådan årstidsmat av.
Kräftor!
Det var lite snabbt påkommet att det blev kräftor just igår.
Hade absolut noll ork och ännu mindre inspiration när jag släpade mitt
förkylda jag till matbutiken. Men något måste vi ju äta!
Lyckligtvis råkade sig att någon hade beställt ett rejält antal
inhemska färdigkokta kräftor som de sedan aldrig avhämtade (!)
så butiken sålde ut dem i små hinkar till halva priset och
plötsligt var mitt middag-till-familjen problem löst på det
mest enkla vis!
Jag orkade inte laga någon ostpaj, och för att vara ärlig så är
ingen riktigt jätteförtjust i pajer i vårt hus, men av tradition
skall man ju helst ändå klämma in lite Västerbotten ost som
kompis till kräftorna.
Sagt och gjort.
Eftersom ingen av oss är så där överglad i snaps heller, så
kombinerade jag dessa två "måsten" på kräftbordet och
lagade en liten, ja vad skall man kalla det?
En liten annorlunda smakupplevelse i snapsglaset helt enkelt.
Körde riven ost med så mycket smetana att det blir en krämig
röra i matberedaren.
Jag hade ca 3 dl ost och 3 msk smetana (typ).
Sedan smörstekte jag mörkt bröd
(skärgårdslimpa, kavring, eller vad man nu har)
och lät de rinna av och svalna.
Hackade dem sedan med kniv i ännu mindre bitar,
nästan som smulor faktiskt.
Splitsade oströran i snapsglasen, strösslade över
brödsmulorna och toppade med lite rom.
Här varianten av tång,
för det var det jag råkade ha hemma.
Det var ungefär vad min matlagningsiver räckte till för.
Men en lite smålyxig lördagskväll ute i trädgården blev det.
Bara att duka, hälla upp kräftorna, lägga grillen på lägsta
lågan och rosta bröden där.
Tände för första gången levande ljus därute.
Kvällen var ljum och skymningen så vacker.
Och kräftsäsongen vart öppnad.
Det var så dags.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar