Börjar bli lite tjatigt, eller hur? Med miniminisemester hit och miniminisemester dit som rubrik var och varannan vecka? Tro mig, jag förstår...
Men hettan har gjort min hjärna lite mer mjuk och dåsig än vanligt, vilket kanske inte är så svårt, men har överraskande följder. Som att min fantasi gällande rubriker är rätt fattig och nivån på inläggen ligger rätt så...ja, lågt.
Inte för att jag tänker att nivån skulle vara så himla hög annars heller, men ja...ni förstår hur låg den kan vara nu. Bäst att liksom bara sluta läsa och gå och ta en kall öl, en glass eller nåt?.
Jag sitter kanhända och räknar timmarna tills hettan skall vara över för denna gång. Tills jag tillåts plocka fram tröjan och börja klaga över den normala skandinaviska sommaren.
Nå, nu kommer jag ju inte att göra det - klaga vill säga. Tröja, jo-tack. Klaga, nej-tack.
När jag kom ut till stugan så vimlade det av märkliga fjärilar som flög omkring på dagen men som såg ut som nattfjärilar. Gammafly lärde jag mig att de heter.
Varma och torra förhållanden gör att dessa fjärilar kan förekomma i stora mängder.
Den har fått sitt namn genom att den vita teckningen på fjärilens rygg liknar den grekiska bokstaven gamma: γ.
Själva fjärilen är 'harmlös' och fladdrar nu mest runt som en minikolibri från blomma till blomma.
Larverna kan däremot käka i sig ansenliga mängder grönt, så på det sättet kanske man kan hålla ögonen öppna för dess larver. Den lär vara speciellt glupsk på bondbönan...men kan också smälla i sig en åker med kummin, ryps/raps eller ärter. Så för odlarna är den knappast en välkommen gäst.
När vi nu talar om odlingar, så hade jag nog aldrig trott att en backtimjanplantering skulle ge upp livsgnistan på grund av värme och torka, men det var tydligen möjligt!
En liten, liten bataljon av kämpaglada timjanstrån håller ställningarna, men det börjar bli glest med
hjälptrupper och backups...
Skall bli intressant att se om de tar sig. I höst eller nästa år.
Jag har ett lite småtufft grepp när det gäller de friväxande växterna här på udden. Det som planterats i marken skall klara sig själv. De få växter jag har i krukor må få lite hjälp i form av bevattning, de övriga har tuffare levnadsvillkor.
I morgon skall det vara den sista tokheta dagen. Sedan kommer svalare vindar.
Jag vet inte om jag eller backtimjanen känner större lättnad.
*
Havet ligger spegelblankt, syrsorna spelar i det torra gräset, klockan har hunnit bli midnatt och värmen är behaglig. Behaglig på ett sätt som också kunde fungera mitt på dagen. Gäspar stort och innerligt och inser att det är läge nu att blåsa ut ljusen, ta boken och krypa i säng.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar