Jag har en viss förkärlek för det där enkla, det som är lite less is more.
Intill mitt växthus har jag planterat en av mina favoriter inom den genren.
Den är inte mycket för att ta plats när det gäller praktfullhet i enskild blomning. Men när plantan ser till att de enskilda blommorna räknas i hundratal i stället för en tal, eller ens tiotal, då kommer växtens starka sidor fram.
Den är dessutom extremt tålig och galet vildväxande. I våras kunde jag konstatera att hararna bitit av plantan vid marknivå, så den blev tvungen att starta från början, vilket på inget sätt är ett problem för den här typen.
Under sommaren har den vuxit 5-7 m (!). Och då är det inte alls frågan om en gammal planta med kraftigt rotsystem, utan jag planterade den för två år sedan!
En helt fantastisk växt är denna!
Nu är den ju inte den vräkigaste i raden av clematis men i sin anspråkslöshet, både till krav på växtplats och utseende, en klar vinnare på min rankinglista.
Nästa vår skall jag ta och plantera en därute vid stugan också. Där i gränslandet mellan hav och skog känns det så knepigt att hitta lämpliga växter.
De skall tåla att det stormar friskt. Klara vintrar som kan vara bistra, men utan skyddande snötäcke.
Så är vintrarna vid kusten...
De skall tåla en synnerligen sporadisk vård, och klara av karg mark att leva i.
Och sist, men absolut inte minst; de skall passa in i den omgivande naturen och inte sticka ut för mycket.
Det senaste kan jag ibland tycka att faktiskt är det mest utmanande! Att anlägga något utan att det ser anslag ut. Att det fint flyter ihop med den karga naturen omkring, att de knyter ihop på något sätt.
Det är så svårt!
Utmanande och svårt med trädgårdar där i den vilda naturen. Platser där det naturliga skall få spela första fiol och anläggningarna bara skall vara som en krydda i det hela utan att stjäla uppmärksamhet, utan att ta för sig för mycket, utan bara ge en liten nyans till till det som redan finns.
Knepigt är det, men intressant!
Skogsklematisen jag presenterat här ovan är en stark kandidat!
Det är alltså en Clematis vitalba 'Paul Farges'. Man kan ibland se att den kallas Summer Snow just för att den är så generös i sin blomning.
Den blommar från juli till sent in på hösten, och blommorna blir till fina små "frötofsar" som är väldans dekorativa också på vintern.
Den blommar bäst i sol, precis som alla klematisar, men klarar sig (och blommar) faktiskt hyfsat bra också i skugga.
En klar favorit med temat less is more!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar