Det finns en massa ställen jag länge tänkt att jag både vill och borde besöka
och en av dem är Villnäs, på finska Louhisaari, som
är Marskalken av Finland Carl Gustaf Emil Mannerheims barndomshem.
Vi var tyvärr lite sent ute. Den sista guidningen för dagen hade redan startat
så det blir säkert en andra tur dit en annan gång. Utan guidning kommer man
nämligen inte till de övre våningarna.
Slottet är onekligen fint och har självfallet en intressant historia.
Extra charmigt var ändå en "blindskriftkarta" byggd i keramik och
dessutom i skala framför slottet.
Och inte bara slottet utan även omgivningen däromkring fanns i blindskrift.
Var växer det gran, var är det åker. Hur står husen.
Allt gick att känna under sina fingertoppar.
Och för oss seende var informationstavlan ett riktigt konstverk!
För ett par år sedan har man startat upp en nyttoträdgård i Pehr Kalms anda
intill slottet. På 1700-talet var det viktigt att det man odlade gick att
äta. Men nyttoträdgården skulle också vara välorganiserad och estetiskt
tilltalande. Och i den tidens anda också symmetrisk.
Resten av trädgården är anlagd i slutet av 1800-talet i den stil som då var på
modet, den sk engelska landskapsparken med dammar och promenadvägar
som slingrar sig genom parken, helt annorlunda än den formella stilen
hundra år tidigare.
*
Vi hade varit lite sena i starten, så den här gången fanns det inte tid att går runt i parken
heller, vi hade en färja att passa, men nu vet jag att till mitt nästa besök skall
jag förutom komma i tid till guidningen också se till att jag har tid till att
gå runt i trädgården och botanisera bland växterna i nyttoträdgården.
Efter besöket på Villnäs slott drog vi vidare längs vackra jordbrukslandskap
där man redan börjar ana hösten på allvar. Det blåste friskt och även om
vinden ännu var varm fanns det en annan tyngd i vindbyarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar