ÅSK-LÄNGTAN...


Jag hör ju till de där underliga varelserna som verkligen gillar när det åskar och blixtrar och dundrar och har sig. Jag vet, ett par bröder har i går dött av ett blixtnedslag i Finland, men det är riktigt, riktigt ovanligt ändå. Så visst - åskan är farlig, men ack, ack så vacker! 

Nu hör jag tydligen till den där sorten som åskan skyr mer än man själv skyr åska. 
Det är åratal sedan jag upplevt ett riktigt ordentligt åskväder - ännu längre sedan jag lyckats få till ett blixtfoto. Eller foto av en blixt - heter det visst?

Minns med saknad en natt i östra Finland där åskvädret höll på hela natten och det bara blixtrade och dundrade i ett, i ett och jag var så lycklig. Eller en sommar på holmen i Ålandshav då det åskade så hyllan i köket ramlade ner från väggen av - ja, vad vet jag? Kanske det bara var ett sammanträffande, men ett mycket spektakulärt sådant i så fall. Jag var 20 år då dessa åskväder kom i min väg.
Så det var anspråkslösa trettio år sedan. Med lite ränta på. 

För något år sedan svepte ett vackert åskväder förbi här på stugan, så jag njöt. Det är så länge sedan att då ägde jag inte ens en kamera, eller ens en telefon som man kunde fota med.
Åskan verkar uppenbarligen inte söka sig till mitt eminenta sällskap, vilket får mig att tänka att man kanske kunde ställa upp som åsk-skrämma för de som inte lika full uppskattar blixt och dunder. Mot en lämplig ersättning, som en god middag till exempel. Ingen åska i världen söker sig dit jag befinner mig. 

Här vill jag komma med en liten precisering; vi talar nu om åsk-skrämma, inte åsk-ledare, det är en betydligt mer riskfylld syssla, så då talar vi om gage i en helt annan klass...

Morgonens oväder som hade samlat lite styrka därute till havs gav sig till känna som ett muller på håll. Mitt läge här i skärgården är sådan att om åskan kommer från väster hör jag mullret på långt håll. Ljudet åker rätt långt över vatten - det vet vi alla. Är det åska någonstans väster om Jurmo så brukar jag höra mullret mjukt och fint. Åskar det däremot söder om Hangö, så hörs bullret sällan trots att det är närmare, men där är ett par uddar i vägen som tydligen dämpar ljudet. 

Hur som helst, idag såg det ut som om ett riktigt fint åskväder var på väg precis i rätt riktning. 
Riggade kameran och placerade mig lämpligt för att vänta in blixt å dunder. 
Aj, om det kom något? Nå, nej! 

Alldeles tydligt fick åskan uppenbarligen nys om mig och så där ett tiotal kilometer innan så ändrar åskan riktning och väljer sen också rutten söder om Hangö udd. Alldeles fel väderstreck.

Fick nöja mig med några bleka ljungningar inne i molnen. Och lite regn, med stänk på kameralinsen. 

Nå, skam den som ger upp hoppet, tänkte jag och kollade min väderleksapp:

Där visade sig inte mindre än tre (!) åskanteckningar på kommande ännu i dag. Yippppiiii!!!! 
Skärmdumparna är tagna från YR-väderleksappen 13.30 och den andra från BlitzortungLive-appen klockan 14.03. 
Båda är väderleksappar som jag konstaterat håller måttet - i vått och torrt. Mycket bra båda två. 

Nu är det bara upp till bevis då...



Enligt norska YR skall det börja se lite lovande ut gällande åska vid 14-snåret.

Klockan är nu, i skrivande stund, kvart i tre och solen skiner genom tunna moln. Inte direkt sol inte direkt mulet heller.
Blixt-appen visar ingen som helst åsk-aktivitet på havsområden här omkring. Så klockan 15-åskan kan jag nog bara skrota förväntningen om. Å andra sidan verkade just den åskan vara den kraftigaste - om regnmängden skulle vara någon sorts mätare. 

Förstår att det är jätteknepigt att förutspå åskväder. Hade bara så gärna upplevt ett riktigt dundersådant. För det är så rysligt länge sedan senast....






Inga kommentarer: