VECKA 3...

...av semesterns fyra har inletts. Jag är halvvägs.
Och jag börjar få kläm på det här.
Det är märkligt hur lite man kan göra om man riktigt anstränger sig.

Dagarna blir till sköna transportsträckor från frukost till middag och kvällste, eller ett par glas vin i aftonsolen.

Dagens stora nyhet blir om svanparets kulle på sex ungar fortfarande är intakt när de seglar hemåt i kvällningen.
Hittills har det varit så. Det är skönt.
Pappa svan är barsk. Han fräser och har sig, och förstår inte alls att han och hans familj bidrar till nyhetsflödet på just den här udden.

I övrigt är det rätt lugnt här.

Sönerna sover.
Han som dyker upp till veckosluten klagar på att han ständigt är sömnig här, och måste ta sig en tupplur.

Det är så.
Den nästan ständigt närvarande vinden gör en sömnig.
Suset i tallskogen, kluckande mot stranden och bara vinden i sig gör en ovan sömnig.

Diskturerna är de enda som upprätthåller någon som helst struktur på dagarna.
Har man inte diskturer så faller hela systemet sönder.

När kylskåpet och det stora, stora fatet med grönsaker börjar eka tomt, då planeras en sväng till butiken.
Det bör planeras noggrant. Så det passar in mellan alla frukostar, mellanmål, lunchar och middagar.
Och tupplurarna.

När någon kommer på något som måste köpas från butiken, då gäller det att vara snabb och genast skriva upp det innan hjärnan igen slår om till off-läge.

Det är lite som med nätförbindelsen här. Det ploppar upp en ruta som säger att kontakten är tappad,
var fjärde minut sådär.
Lite så känns det i hjärnan också.
Det kommer liksom stunder då man känner att man är uppkopplad, men sedan tar dåsigheten över och kontakten är bruten. Det gäller som sagt att vara snabb med att få saker och ting nedtecknade då det finns kontakt.

Idag måste jag försöka vara uppkopplad och alert en lite längre stund.
Det är butiksdag, och jag tror att vi behöver något mer än kattmat. Det är nämligen det enda som står nerskrivet på listan.

Det får mig att tolka att det inte varit så mycket aktivitet hos någon den senaste tiden.
Med tanke på att kylskåpet är tomt och fatet med grönsaker likaså.

Fast vitlök har vi. Och med det kommer man rätt långt.

Diskmedlet är förresten också slut, det där smörjmedlet som får allt att fungera på en sömnig udde.
Det måste finnas. Det och diskturerna.
Resten tar man som det kommer.
Om det nu kommer något som man måste ta ställning till.

Jag tror inte det.

Vecka 3 har börjat.