Oj, oj...vilken längtan detta att gräva i gamla fotomappar får till stånd!
Längtan...redan ordet är så fint!
Undrar om jag inte tycker att det är det vackraste ordet som finns, faktiskt!
Precis utanför mitt köksfönster står ett gammalt och mycket vildvuxet vildäppelträd.
Den här bilden är tagen förra våren från köksfönstret...
Utsikten från fönstret i övrigt är inte något man faller i trans för precis;
Ett urgammalt jordkällartak som det bara växer ogräs på...
Ett urgammalt jordkällartak som det bara växer ogräs på...
En liten bäck rinner genom vår tomt. Jodå, detta är en 'strandtomt', ser ni!!!*fniss*
Det är bara det att största delen av året är bäcken så litenlitenliten att man bara ser de leriga kanterna som vår- och höstflödet ser till att inget växer på...hm..
Men när äppelträdet blommar och man nästan bara kan sträcka ut handen genom det öppna fönstret och plocka åt sig en kvist. Då är det fint!
Snödroppar och scillor på kommande...Väna som våren! Ah! 
Och här; längtans blå blomma! Afrikas blå lilja.
Man får längta efter att den bildar knoppar, man får längta sig sjuk att knopparna skall slå ut. Men det är det värt!
Hon är så fin! Nu sussar hon gott på min veranda, får en litten hutt med vatten nu och då. I övrigt kräver hon inte så mycket. En riktigt tålig dam är hon!
Hoppas det blir många, många blommor i sommar...
Nu blir det nog att gräva fram trädgårdsböcker och planera, och drömma...och längta.
Tänk snart är vi där!
M.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar