SPORTLOV, OCH TID ATT FILOSOFERA...

Än en gång är det min yngsta som sagt de TUNGA ORDEN utan att han varit medveten om det...

Jag har velat något förfärligt över dessa katolska inslag i inredninen...Madonnor, kors, det som är helt naturligt för en katolik, men för oss nordliga lutheraner???

Dilemmat har inte blivit enklare av att jag i mina forskande, frågesättande, tonårsår faktiskt allvarligt funderade på att bli katolik...för biktens skull. Såhär tänkte jag då...tänk att kunna få sina synder förlåtna genom att gå och berätta det för nån...istället för att på lutherskt vis släpa med sig sina egna och andras synder hela livet. (tonårstankar! *himlar med medelåldersögonen*). Nu är jag ju inte hemskt insatt i religion och tror väl på att det finns något 'Gott Nånstans' som hoppeligen styr och ställer lite grand nu och då iallafall när det finns tid för det...

Om det sedan är någon som tror på återfödelse så är det ok för mig, sålänge jag får bli en flodhäst i mitt nästa liv...(tänk er: äta hela natten, sova länge på dagen i nån mysig pöl, inga fiender...skönhet är inte högst på prioriteringeslistan, ett och annat hundra kilo i vikt spelar inte så stor roll, för det FINNS INGA DESIGNJEANS att rymmas in i. Härligt, gäsp-rap!)

Åh, nu svammlar jag IGEN.

Har alltså haft mina dubier för att skaffa mig en madonna. Och ännu när hon faktiskt flyttat hem till oss tvekade jag...Tills lillungen kom hem endag från skolan, fick syn på madonnan på verandan - ja, hon hamnade där för det är någon form av gråzon i mitt hem...och sade:

- Fin skyddsTANT du köpt!

(Hon är ju ingen ängel för hon har inga vingar! )

Så nu har hon nog fått flytta in till oss i allafall. Jag gillar nämligen stämningen som hon skapar där hon står med sitt barn i famnen...Jag gillar att ha en skyddsTANT på verandan.

Tycker mina ungar att hon skyddar oss, fine!

Vacker är hon i alla fall...tycker jag.

Kanske flyttar hon ut till sommaren och hoppeligen välsignar hon mina blommor framom ogräsen...Fast, blommor är de ju också, bara på fel ställe...;)

Svårt dethär...heheh

Sportlovet för med sig en massa utevarande...har passat på och tassat lite omkring i trädgården med "den blicken", ni vet, planerplanerplaner...
Idag har jag skickat lillungen på läger (det första för hans del) och han kände absolut INGEN...Liten risk här för nagelbitande mor...Men så ringde han efter 3 timmar på lägret och babblade bara om Linus och Kasper och Sofia och vadhonnuhette...tjattertjattertjatter...Kan nog sova lugnt i natt, han har jätteskoj! Må hans skyddsTANT vara med honom!

Och med er!