GRÖNT ÄR SKÖNT...


...OCH VITT ÄR......OCKSÅ SKÖNT!
Så:
Skön fredagskväll alla sköna!
Hih, jag vill börja med att tacka för kommentarerna för fotot på min pappa:)
Han hade ju lite den inverkan...inte minst på min mamma då. Jag förstår nog att hon blev lite knäsvag då det begav sig...
Nu sitter han nog där i sin himmel och flaxar lite extra med sina änglavingar som den stoltaste tupp skulle jag tro;)
Själv har jag flaxat omkring på jobbet som en yr höna hela veckan och för att vara helt ärlig så är det himla skönt med fredag:)
Snön vräker ner därute och vårtecknen lyser verkligen med sin frånvaro. Men ändå finns det en liten, liten pirrande, förväntansfull sträng som sätts i dallring när man ser hur vitlökarna formligen ropar ut vårkänslor!
Bara strääääcker sig mot den bleka vårsolen. Underbart!
Så underbart vet jag inte om lillungens kommentar om mitt pågående projekt var *suck*.
Ni som läst tidigare inlägg vet ju att han är lindrigt sagt måttligt förtjust i "denhär skabbiga stilen"...
Själv är han nog ivrig på att hänga med till loppis så jag ser ännu min chans att få honom omvänd...*fniss*
Så loppis är OK, avskavda ting...not, i hans värld.
Än en gång stod jag då i februarikvällens skymning och slipade och filade på en sak för att få "den rätta looken" så svetten lackade. Med största koncentration gav jag an med sandpappret.
Mitt i min skapande process hör jag då lillungen sucka igen sådär som bara han kan...
- Måste du ALLTID få ALLTING att se så där.....söker enstund efter orden...loppbitet ut???
Loppbitet?
LOPPBITET???

Jag får väl överge det här utrycket shabby chic då...och säga såhär i fortsättningen:
"Jag gillar dethär med inredning, isynnerhet den loppbitna stilen..."
Det var nog allt för idag...skall umgås med "Generalen" som kommit hem från armén.
Satt just och läste någon lokal-armé-tidning var dessa grönklädda varelser presenteras.
Det är något med mina ungar...de har nog fått för många ord att umgås med när de var små...Min äldre presenteras såhär:
"Ett verbalt mästerverk, med loma(permissions)växeln på".
En stackars mamma blir i underläge här nu!!!
En bamsekram på er!
M.

2 kommentarer:

Jojo sa...

Hej!
Jooo, ibland är det svårt att få ungarna omvända till ens stil =) Hälften av gångerna gillar min son mina saker och projekt, andra hälften av gångerna tycker han jag borde måla dem oranga =)
*hans favoritfärg*

Ha en fin helg!
Kram Jojo

Home No.1 sa...

Äpplet faller inte långt ifrån trädet brukar man väl säga och du är ju ganska verbalt begåvad själv!
Men det verkar falla ganska långt när det gäller den loppiga stilen så även hemma hos oss, konstigt?
Kram Annica.