En av mina tomma blomkrukor har fått en hyresgäst.
Krukan hänger i en ampel och
dessutom under tak och i lä för vind.
Mycket bra val, skulle jag säga. Enda lilla kruxet är
att boet är precis där vi går runt stugan till bilen, till toan, till solsidan.
Vi försöker efter bästa förmåga komma ihåg att gå alternativa vägar
via blåbärsriset, men alltid minns man bara inte.
Så kallt som det är så skulle man önska att mamman
värmde sina ungar hela tiden!
Jag kan se att hon flyger bort för att hitta/hämta mat titt som tätt.
Ett tag när hon var borta passade jag på att knäppa en snabb bild.
Egentligen skall man aldrig fota ungar i sina bon - just för att inte
störa deras häckning.
Det är något så vackert och skört, sårbart och fint
med den där späda lilla nacken.
Sådana små gråflugsnapparliv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar