Som den renodlade landkrabba jag är tycker jag att det är lite skoj när det stormar.
Med andra ord så länge jag känner urberget under mina tassar så
är det riktigt tryggt och bra - oberoende hur mycket det stormar.
In my summer-hoods, om man säger så, blev det inte speciellt mycket till storm.
Eller jo, visst blåste det men inte mer än vanligt när det luggar.
Så kände jag det.
Det som var ovanligt var att det faktiskt blåste från ett håll som det sällan
blåser ifrån, direkt från öster vilket gjorde att jag fick klättra över berg
för att överhuvudtaget hitta vågorna på bilden ovan.
På "min sida av berget" såg stormen ut så här.
Inte så mycket till storm just här inte...
*
Någon gång skall jag ännu försöka pricka in att vara här när
det r i k t i g t stormar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar