...lämnar klipporna i skogen för någon dag då andra uppgifter pockar på uppmärksamhet.
Packar upp i stan och skriver mail, printar papper, antecknar och
skriver to-do-listor. Kom ihåg!
Ljudet av trafik väller in genom öppna fönster.
Jag är inte redo för effektivitet än, vill vara kvar i den där sköna
kravlösa tillvaron på klipporna.
Jag vet att jag kan återkomma, alldeles snart kan jag återkomma,
och kanske just därför känns det så märkligt att jag reagerar så ändå starkt som jag gör.
Det är som om jag inte än är riktigt mättad på skärgårdshäng.
Skrakens ungar har vuxit till sig och är fortfarande åtta till antalet.
De var fler från början, men det brukar bli glesare i leden under sommaren, men
nu har de varit åtta ett bra tag.
Undrar om jag någonsin tröttnar på att följa med familjeökningarna i viken.
Knappast!
Det finns något trösterikt i denna cirkel av liv som återkommer varje år.
Samma sak, samma lunk, samma upprepning.
Och lika vackert varje gång.
Det kvittar dem om det blev en Brexit, eller vem som vinner fotis-EM.
De bara är. Och gör som de alltid gjort.
Och så är det bra med det!
Vid bryggan har en näve blåstång flutit i land och torkat i solen.
Det påminner mig om att jag i år minsann skall gå ut i viken och samla in
tång att torka. Lite sent ute är jag (igen) för det skall visst göras i maj
eller juni, men då jag är tillbaka om någon dag, där är det
First Thing To Do.
Jag lider själv av lindrig hypotyreos och just att käka alger med höga
jodhalter kunde lätta på symptomen.
Mina sköldkörtelvärden ligger precis i nederkant,
med nöd och näppe inom "normala-skalan" så någon medicinering har jag inte,
men att hjälpa till på naturlig väg kanske kunde fungera!
Och så är det ju intressant att pröva något nytt!
Som havets ek.
'Quercus marina', som redan de gamla grek...romarna
kallade blåstången.
Det får bli sommarens nya smakupplevelse.
Men innan jag åter är där, så blir det lite
fixande och grejande med än det ena, än det andra.
Praktiska ting att ta itu med.
Innan det blir lite dags att ta sig ut till klipporna igen
för en stund av...
...allt det fina sommaren har att erbjuda.
Längtar redan nu, fast jag precis lämnade det.
Ja, ja...det är nu så det är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar