PUNKAHARJU - KERIMÄKI


Från Imatra körde vi mot nordost. Också nu längs småvägar.

Precis där vid Punkaharjus åsar finns Finlands skogsmuseum, Lusto.
Där finns allt om skogen, om skogsbruket förr och nu. Allt.
Så värt ett besök, att ta sig en timme eller två här öppnar
verkligen ögonen att 'se skogen för alla träd'.

Utanför museet hittar vi denna finska man, med sin finska häst
djupt i de finska skogarna. 




En sommarskur blötte ner medan vi gick inne på museet.
Tänker att på mannen här blev det bara ytterligare en talande detalj om
hur tufft livet var då.
Det rann nog en och annan svettrännil och säkert en och annan tår också 
därute i skogarna...

*

Från Lusto körde vi till Kerimäki.

Där hittar man världens största...något.



Och här har vi den.
Världens största träkyrka! 
Och Finlands största kyrkosal dessutom.

Man kan ju undra - hur tänkte man här?

Det lär väl inte helt bli klart någonsin varför det blev en sådan enorm kyrka just här, men 
oberoende så är den fantastisk! 

Kyrkan blev färdig 1847 och rymmer inget mindre än nästan 5000 personer.
Sittplatser finns för 3300, resten är ståplatser.
Sedan kan man bara nämna att kyrkan varit fylld bara ett tiotal gånger under nästan 170 år.

Varför denna gigantiska kyrka?
I socknen kring Kerimäki hade man redan innan byggt rätt så tilltagna träkyrkor.
Kyrkoherden ville att åtminstone hälften av socknens invånare skulle rymmas på
en gång in i kyrkan.  
Församlingen hade inte dock råd att bygga sig en stenkyrka så man kompenserade
med att bygga stort i stället. Inne i kyrkan ser man hur man velat 
få till stenkänslan inne i kyrkan genom att marmorera träpelarna.





Ursprungligen fanns det åtta kaminer i kyrkosalen som det eldades i för att hålla
värmen under vinterns gudstjänster.
Kvar finns bara fyra av dem, och också de värmde sista gången på 1950-talet. 

Numera är kyrkan inte uppvärmd alls - det hade varit en för stor brandrisk helt enkelt.



Hur stor kyrkan är att svårt att få på bild.

Men om jag säger att här finns knappa 1,7 km kyrkbänkar.
Just det.... blir det plötsligt stort!


Och stor är den. 
Stor och vacker! 

*

Här träffar vi också min väninna sedan hedenhös och firar en 
skön världsförbättrarkväll med henne och hennes man på deras stuga
vid Saimens strand. 




Innan vi drar vidare så får vi en inblick i omgivningen, åka upp på hiskeligt hög
istida åsrygg med utsikt över insjöar till höger och vänster. 
Vackraste insjöfinland! 
Får höra lokal historia och så, lite som gräddan på moset:

Butiksbussen! 

Något jag minns från min barndoms somrar på Åland.
Då kom butiksbussen.

Här kommer den än.
Hur underbart är inte det!

Men det blir dags för oss att dra vidare.




Inga kommentarer: