…år efter år.
Bilden ovan är från i år. En blek, vacker, efterlängtad
decembersol.
Och bilden nedan från samma datum,
men i fjol.
Samma väder, samma sol, samma ljus.
Julmaten och nästan alla tillbehör
är uppätna och vardagen är här en
sväng igen.
Talade med en krögare idag just om den där enorma
mättnadskänslan som liksom vägrar lämna en efter julen.
Hon berättade att hon hade suttit och planerat veckans
lunchmeny men fått göra om den följande dag
när hon insett att hon bara planerat sallader…
…ja, alla kanske inte skulle nöja sig med sallader till
lunch - även om jag tror att många skulle välkomna
just det alternativet.
Och efter vin lite nu och då längtar man
efter enkelt, gott vatten bara!
På sitt sätt skönt att det enkla får ta över.
Överflöd och svulstighet kan ju kännas skoj
en stund, men jag hör nog till dem som så gärna så
återgår till det lite mer avskalade.
Julljusen får hänga med en stund än, för de
fångar så fint upp samma mjuka sken som en
decembersol kan ge.
I år hann jag inte ta mig till havet under julen.
Havet är numera nämligen en bit bort.
Så havsbilden är från ifjol, den med.
Vad jag väntar att kunna möta ljuset igen.
Varje dag pyttepyttelite mer.
Så min själ längtar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar