STUGTILLVARON...

Eftersom man som en äkta svensktalande skärifinne eller vad sjutton man nu skall kalla sig, på något sätt kanske ändå får det här med skärgård lite som inkodat i sin dna, liksom innan modersmjölken på något vis, så förstår man inte alltid hur fint det är - ändå. 

Jag längtar ju ut till skärin typ hela tiden. För jag vet hur gott det gör mig, hur min själ kommer till ro på några fjuttiga timmar och hur jag…ja, bara älskar att vara här. 

Thailändaren tycker att det är exotiskt. Och det är det säkert. Vår sommarvärme som är hans vinterkyla, men inte bara det. Tystnaden, avsaknaden av civilisation inpå knutarna. Naturens ljud som tar över. 

Eller när han lutade sig tillbaka efter en sill-nypotis-grill-middag ála bästa Nordic style, blickade ut över ett junigrått hav och en djupgrön barrskog och sade; I'm gonna miss this..  I already do.  

Nu KAN det ju vara att det fanns en liten, liten gnutta thailändsk artighet i den frasen, men jag tror ändå han fann den här lilla biten vild natur sett från ett par små stugors terasser som rätt så…annorlunda. På ett bra sätt. Mot Dubai eller Singapore. Liksom.

Men vi hade fler nya gäster i viken än Fam från Thailand. 

Under alla dessa år här så har jag faktiskt aldrig råkat på en storlom i viken. Men i kväll var han här.

Och en är till sig av glädje över den gästen - också.  

 Eftersom jag åkt på en riktigt jobbig sommarförkylning och energinivån är sådär så blev det inte några större stordåd i skärgårdsträdgården eller vad man nu kan kalla närområdet här intill stugan. För en trädgård…det är det ju inte. Och kommer nog inte heller att bli det heller. Någonsin.

Här skall naturen få råda till åttio procent. De där resterande tjugo kan jag ta ansvar om…och den är mest förankrad i krukor och någon bergsskräva...hih.

Men hur som helst. Jag odlar ju inget alls här, vilket betyder att det som skall skördas kommer från naturen "på riktigt".  I år skall jag testa på att laga egen sirap av granskott.
För något år sedan fick jag smaka på granskotts-sirap och det var jättegott. Så nu har jag en liten burk på gång. Tydligen finns det olika sätt att tillverka sirapen på, så idag gjorde jag den versionen där man blandar socker med granskott och tillsätter en skiva citron, eller två då, beroende på satsens storlek.
Den skall få mogna på fönsterbrädet till det är sirap i burken. Få se hur det går…

Näst-nästa vecka, då jag inleder min semester skall jag testa på den andra varianten då man kokar upp granskotten och får sirap på en gång. Återkommer till vilken som funkade/smakade bättre.

Det är något speciellt när man vet att sommaren är liksom precis där bakom hörnet. Våren har varit jätte lång och kall och det har inte riktigt varit en endaste somrig dag än. Men det kommer. Det vet man ju! 

I väntan på det…så skall jag kurera min förkylning och skrapa fönstren rena från målning som slunkit in på glaset. Men det är morgonens program. Nu har jag en date med mr Blund. John Blund.