MED ANDAN I HALSEN...

planerar jag för inkommande vecka då så mycket skall hinnas med på jobbet innan det blir semester för min del. Det blir så ibland. Katten förstår inte vad jag talar om. Hon bara skrynklar ihop sig i lammskinnet i det ena hörnet av kökssoffan och spinner vidare.
 Själv längtar jag till skärgården så det skrynklar ihop sig i mitt hjärta. I veckoslutet åker jag ut dit en sväng för en lite stympad weekend. Men ändå en sväng.  Ett varv dit hjärtat längtar och där själen borde få bosätta sig den här tiden av året. Längtar. Som en tok.


 Härhemma har fullmånen hållit mig vaken - ibland är jag nog lite måntokig och bara måste genomleva några ofrivilligt sömnfattiga nätter. Jag tycker inte om att vara o-soven. Men just den här biten kan jag inte välja. Är det fullmåne så är det. Punkt. Och jag sover extremt dåligt. Slött!

Är o-soven, o-pigg, o-energisk och o så redo för lite tid i skärgården. I morgon bär det av dit så fort jag låst dörren på jobbet. Ibland är längtan så mycket mer än annars.


Och så har jag ju beställt lite sol, lite värme och lite mer försommar än vi fått njuta av hittills. 
Gudarna vet om det blir verklighet av det, men hit skall jag. Basta. 

*

Senare på fredag kväll. 
Nu landat på stugan. Stillheten har lagt sig i själen och över viken och i skogen. Klockan är snart halv tolv och det är ljust som på dagen och trots att jag tassat på här på dessa nordliga breddgrader i snart ett halvsekel så slutar jag inte beundra detta försommarljus nästan dygnet runt. Att det sedan är lite kylslaget så där och sommarmunderingen består av dubbla tröjor, långkallingar (eller tights då) och sockor, ja…det är nu som det är.

Äldre sonen hade en kompis med sig när han sent om sider landade här ute. Kompisen är thailändare, numera boende i Dubai. Stackarn, han ser onekligen lite småfrusen ut i sin vinterjacka. Leende med hela ansiktet påpekar han att det är kallare här hos oss så har strax innan midsommar än de har under kallaste perioden på vintern. Eller det de kallar vinter, hih. 
Jo, tack……Vi Vet Det! Liksom. 

Men vi har ljuset. Bara den som lever i månader av köld och mörker förstår att ljuset är allt. 
Och värme är bonus. Det kommer om det kommer. Lite så…*suck*.

Och kanske det i morgon blir att introducera lite finsk värme åt thailändaren. Bastu. Nog får vi det varmt här alltid! 




Inga kommentarer: