MYLLA UNDER NAGLARNA...

Det är den tiden på året då jag börjar tänka i färger. Släpar på en gammal yrkesskada från mina år inom blombranschen och varje vår märker jag hur jag tänker blomtema och färger och stämningar och stil när jag går in i en blomaffär. Jag blir inte längre så förförd av alla maffiga sommarblommor som skriker ut sina färger, det är länge sedan jag kommit hem med något sådant.

Det bara är så att jag märker där jag står i kassakön att det är örter, buxbom, uppstammad oliv- eller rosmarin. Gärna båda! Och murgröna. Och jordreva (ett måste) och Muehlenbeckia, plättar i luften (riktigt, riktigt måste). År efter år.

Kanske, kanske en blodröd liten viol. Kanske.

Och lavendel.

Varje år. Samma sak.

Jag blir mätt, och matt av alla grälla färger och bara dras till det där dämpade, lugna och tryggt sköna.

I mina ögon.

I år hoppade också en fin hortensia in i shoppingvagnen. Utan att jag behövde uppväga och överväga.

I morgon är det kvällstur för min del på jobbet och efter det skall jag en sväng till blombutiken som ligger nästan granne med min arbetsplats som bjuder på lite vårmingel bland allt fint. Tänk om jag skulle satsa på att ta kameran med för en gångs skull? Så där som andra bloggare gör…lite så? ;)
Av ovannämnda orsaker, som har med min andra yrkeskompetens eller vad sjutton man skall kalla det, så brukar ansvaret för det gröna på jobbet ramla hos mig. Passar mig mer än bra! Synd bara att min nuvarande bransch inte riktigt kan frossa i det gröna. Men jag petar in lite vackert fint där det passar.
Grönt är skönt! Och så välbehövligt och så läkande.
Och lekande.
Inte att glömma det!
Bara det skulle bli lite varmare så man kom åt att flytta ut de här och äntligen få lite mull under naglarna! Tålamodet är på upphällningen så här på tröskeln till sommaren. Man står där med tusen miljoner idéer som man vill förverkliga och allt känns möjligt och öppet och självklart.
Just nu, innan man börjar sucka över gräsklippning och maskrosor och rensning och vattning och allt det där som man borde lära sig att njuta av likaväl. Men som rätt få gör?
I år har jag ändå valt mer än vanligt blommor som kommer att passa på stugan mer än här. Eftersom jag planerar hårt för att i år kunna hänga på stugan hela semestern så tänker jag föra mer krukor med sommarblommor dit än jag kommer att ha här.
Om sex ynka veckor börjar jag min semester, lillungen har sommarlov, konvalescenten är just konvalescent och inte fullt så fullbokad med jobb som vanligt. Och den äldre grabben har mer projektarbeten i sina studier som han kan göra nästan var som helst, och så kommer hans tjej från Korea att landa här ett par sköna sommarmånader och det känns nästan lite magiskt att kunna sopa ihop alla fina på samma gång och njuta sommar.

Bara det liksom!