GRÅBLÅA TONER OCH VITA NYANSER...

Väderleksrapposten höll vad den lovade...det blev varmare, två hela grader! Solen skymtade lite bakom molnen, men det var allt...

Vilket TUR att jag försett mig med lite pyssel, för att bara sitta och glo på ett grått hav och på en grå himmel hela veckoslutet är inte helt skoj!

Här har ni pysslet. Min gamla köks-soffa som jag hade i köket i mitt förra liv, tänkte jag säga, men det är ju nog samma liv...hemmet är bara annat:).

I tio år har köks-soffan nu stått och samlat damm på stallvinden i väntan på att hitta sin plats här i världen. Nu är det dags att damma av den *host, host* och - ni kan aldrig gissa!!! - MÅLA den!

Under sin exil ha den stackars soffan förlorat sitt ena ben, men operation lappa benet får jag ta itu med sen när jag packat med lite lim och en såndär mojäng som man spänner fast grejer som man limmat med, ni vet? Och kanske lite spik, skruvar och muttrar - ni hör hur fast besluten jag är att benet går att rädda!

Egentligen var jag riktigt glad att det inte var klart solsken, för det är ett helsike att måla vitt (fast egentligen är dethär grått, eller lite ditåt...) när solen lyser. Men att behöva förse sig med varmaste vintertröjan och ändå frysa om fingrarna när man målar ger inte sommarkänsla precis...

Sen var det bara att bära in den i stugan. Bakom soffan ser ni väggarna som tidigare var naturella (bastulooken...) men som jag i fjol betsade mörka. Nu har jag bara några stockar kvar som kräver en hög stege - som jag inte har - sen är innerväggarna klara:)

Sen skaffade jag en tallrikshylla för en tid sedan, och här hittade den också sin plats.

Nu var det dags att tända en brasa för att jaga ut havsfukten från stugan och käka lite jordgubbar. Man gör ju sitt bästa för att få fram sommarstämningen;)

Yllesockor och jordgubbar är liksom olika säsong, men nu sammanföll de märkligt nog.

Här på stugan har jag ju ingen trädgård alls. En bergsskräva har jag fyllt med mylla för att småbarn och ungdomar och vuxna under vissa omständigheter ( i mörker och så..) inte skall ta och ramla ner i den och slå sig sönder och samman.

Där växer bergenia. Inte min favoritväxt precis, men tillräckligt anspråkslös för att överleva den non-vård som växterna får här största delen av året.

På lördagkvällen svepte årets första rejäla åskväder över oss. Strömmen försvann, och det var bara att plocka fram ljus och Afrikas Stjärna och njuta av skådespelet över havet! Jag älskar åskväder...och det trots att jag ett par gånger varit riktigt nära när åskan slagit ner. Jag har den största respekt för naturens krafter, men jag är inte rädd.

Sist lite om djurlivet; såg inte skymten av "andra halvan" av vårt svanpar på hela veckoslutet...Hoppas det bara är så att honan ligger på boet och ruvar...Svanen här ser ut som om den fått en skada på halsen, som om den fastnat i nåt. Han (?) såg annars ut att må hur bra som helst, simmade omkring och åt med god aptit - men väldans ensam var han...

Tänk, bara en vecka till Midsommar! Köpte hem Lantliv Mat, så nu skall jag titta om man kunde stjäla någon god idé till midsommarmiddagen:)

Kram, M.