ROS VÄRD EN ROS...

Ibland är det så man bara gapar! Eller jag gör det då...ibland.

När mina busungar har klarat av ett skolår med någotsådäräran i behåll *hihi* så har jag brukat köpa åt dem en ros till skolavslutningen.

Det ligger väl någon fåfäng tanke bakom om att få lite blom-hyfsochpli i grabbarna, jag vet inte...men så har jag nu gjort. Så även detta år. Men nu var det ju i och för sig inte DET som är grejen här...utan:

Låt mig presentera en synnerligen uthållig med snudd på envis ros....Köpt 30.5

Märk väl att jag inte en endaste gång gjort ens så mycket som bytt vatten åt den stackarn...

Lite börjar det synas i kronbladskanterna att det gått nästan en månad sedan jag placerade den på trädgårdsbordet. Imponerande seghet!

Om jag gjort nåt annat än beundrat en månad gammal ros i weekenden?

- Nääääeee.....nämen det är ju nästa trettio grader varmt!!! Jag funkar inte så bra då. Jag bara är....eller för att citera en annan finlandsvensk (lite mer känd sådan...;))

Tove Jansson skrev en visa om mumintrollet...och jag kan bara instämma:

Det finns så många vägar man gärna vill gå
så många filifjonkor man borde hälsa på
Det finns så många saker man inte kan förstå
att somliga är stora och somliga är små
att somt är svart och somt är vitt
och skillnaden på ditt och mitt
på dur och moll och troll och troll
och ja och nej...
Jag är ett mumintroll som tror
att världen kanske är för stor
för mej.

Men jag lägger mej i gräset och vilar mina ben
och slutar att fundera i solens gula sken,
nån annan kan fundera, nån klokare än jag
en sån här varm och vänlig och sömnig sommardag
när allt är blått och luktar gott
och man är fri till trolleri
till vad man vill - men låter bli
och ligger still.
Jag är ett troll som du och tror
att världen det är där jag bor
just nu.

Säg, kan en sommardag beskrivas bättre?

Nu låter jag nån klokare än jag fundera, för jag är på semester!!!!

Varmaste sommarkramen! M.