Vaknade i morse av att det duggregnade in på mig. Inte mer än bara som ett havets dagg,
men vaknade ändå av det.
En kallfront kom och jagade bort de heta sommardagarna, men det känns faktiskt
bara rätt så fräscht och saknar inte alls de där +30 °C-dagarna.
Än mindre att det skulle vara varmare än så. Så som det varit i stora delar
av Europa här innan. Lite märkligt att tänka så, men antagligen kommer dessa
Nordiska somrar att vara eftersträvansvärda om bara några år om (då) uppvärmningen
bara fortsätter och eskalerar . Om vi inte gör något drastiskt i vårt sätt att leva.
Och är det redan försent?
Hade, som jag kanske nämnde tidigare, äldre grabben - vår filosof - som sällskap
på stugan i ett par omgångar. Mycket av våra diskussioner i natten handlade om
hur mycket svårare världssituationen är, och upplevs vara, för de som är unga.
Och vid något skede så uttryckte han något i stil med:
- Lätt har du att tycka och tänka sådär när du är i "din ålder".
Minns inte direkt vad det var jag hade tyckt och tänkt, men antagligen hade jag
försökt förmildra och strävat efter att hitta något positivt i hans ganska
dystra syn på världens framtid.
Men jag hajade till över hans ord och tänkte att det nog ligger något i det
han sade. Både om mig personligen, men också om oss många andra i "min ålder".
(Min ålder är alltså +55)
Vi är säkert väldigt medvetna och upplysta. Och visst, vi sorterar och
komposterar och återanvänder. Men jag vågar påstå att de flesta gör bara sådant
som inte så där fasligt mycket påverkar det egna levnadssättet.
Att då det kommer till gärningar som skulle på riktigt påverka det
vi är vana att ha, eller göra, då blir det betydligt svårare att
skrida från ord till handling.
Vi, och generationen före oss, hör ändå till de som hela tiden fått en bättre
livskvalitet om man ser till det materiella.
Vi har, med största sannolikhet, större delen av våra liv bakom oss och
kanske det spelar undermedvetet in på våra gärningar även om våra
tankar kan ha en högre moralisk nivå.
Vi vill vara lite bättre i våra tankar än vad vi sedan ändå konkret är.
Vi stönar över den ena hetare värmeböljan efter den andra, suckar oss över
blågröna alger och fasar över skogsbränder som rasar på många håll.
Allt detta återkommande varje år i en eskalerande takt.
Vi kan känna ångest för det - men vad är det vi gör åt saken?
På riktigt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar