Ja, det har liksom varit en vecka då mycket och inget hänt.
Känner att jag absolut inte fått något alls gjort i denna hetta.
Och med en rygg som vägrar vara på gott humör, alls.
Tycker att jag mest bara tassat in och ut i duschen
(för simma kan jag inte för ryggen just nu)
och så dråsat ner i någon stol i skuggan.
Eller lagt mig på soffan på verandan för att läsa en bok,
men vips har ögonlocken blivit galet tunga och det har - återigen -
varit läge för en liten tupplur...
Har ju haft den där förstfödda som sällskap hela veckan.
Han fick ont i halsen på midsommaren som blev värre och på
måndagen åkte vi till sjukhus nr 1 (i Ekenäs, ca 50 km bort) för att kolla upp.
Just in case.
Han har tidigare också haft halsböld så bara för att utesluta det så
blev det att hänga på jouren där. Ständigt fick andra förtur.
Efter fem timmar gav vi upp och tänkte att vi bokar en tid till privat läkare.
Det blev hemmakur med smärtstillande, Bafusin och saltvattengurgel
(det sist nämnda lindrade faktiskt en hel del)
så inte att förakta gamla huskurer.
Även de privata läkarmottagningarna var rätt fullbokade, så vi fick tid först till
onsdag. (I Salo, ca 70 km bort).
Därifrån skickades han akut till sjukhus nr 2, Åbo Universitetssjukhus - med konstaterad
halsböld - för operation samma dag.
(Åbo ligger alltså 130 km bort).
Ingreppet gick bra och grabben fick antibiotika i dropp och
så hem över natt för att åter nästa dag köra till Åbo för kontroll och
eventuell ytterligare tömning bölden. (Urk...)
Under denna heta sommarvecka kan en bara tacka för luftkondition i bilen.
Där mellan varven har jag fixat min brors begravning,
diskuterat med prästen och begravningsbyrån.
Mycket byrokrati med andra ord.
Det mesta har gått smidigt, utom det där första besöket på Ekenäs sjukhus då,
där de nog gjorde en missbedömning över grabbens tillstånd.
Vi skulle ha sluppit med så mycket färre kilometer runt halva södra Finland
och två dagars häng på sjukhus och i bil och en extra kostnad för den
där privata läkaren.
Allt är ju väl, det var aldrig nåt allvarligt och privatläkarräkningen
var inte hårresande, men ändå. Principen liksom.
För trettio år sedan då jag landade som sommarmänniska på den
här orten fanns här tre matbutiker - numera en - om än helt superbra!
Dyr men bra!
Men det fanns också en läkare och veterinär i byn.
Nu finns det en hälsoperson - som är på semester från midsommar...
...i en by som säkert fördubblar, om inte mer sina invånare under sommaren.
Hur tänkte man där, tänker jag.
Men tiderna ändrar. Inte alltid det blir bättre,
även om det oftast ändå sker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar