Skulle det bara vara för regnet, så skulle jag (kanske) inte klaga.
Eller jo, jag skulle klaga, men inte så mycket.
Men när det kommer snö och frost och hagel och storm och åska och
liksom allt utom värme så blir jag lite tjat-tant. Jag vet. Förlåt!
Inser att jag kanhända är lite som den där klassiska bilden av bönderna
och deras syn på väder - det är sällan riktigt bra, och riktigt optimalt.
Sorry bönder, I feel you, men ni vet hur ni kan låta....
Och precis så låter jag nu också.
Jag är glad över regnet så jag slipper vattna för det har jag
inte just nu riktigt tid med om man skall vara ärlig.
Jag är inte glad över snön, för det får mig att hyperventilera över mina
nyplanterade växters vara eller inte vara.
Fast jag vet att de borde klara det. Men man vet aldrig.
Jag är glad över det svala vädret som gör att mina nyplanterade
plantor förmodligen får en längre tid på sig att etablera sig på sin
nya växtplats när det inte är vare sig hett eller torrt.
Mindre stress helt enkelt.
Men jag är så otålig över att allt stampar på ställe för jag vill så gärna
se hur allt växer, utvecklas, spirar, sprider - ja, lever!
Men salladen har grott, och överlevt både snö och hagel.
Och funkians blad är kanske vackrast just efter regn.
Det gäller bara att finna det vackra i rusket...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar