TERRAKOTTAKRUKANS DAG

Ja men så är det! Idag är det terrakottakrukans dag. Hurra! 

Jag har ju lidit av en mental plastallergi sedan evigheter och gör mitt allt

för att undvika plast och sår det mesta i antingen terrakottakrukor, 

så-pellets eller i så-krukor av torv. Det här leder ju till att jag får

vattna till förbannelse, men hellre det...

Dessutom tycker jag att terrakottakrukorna blir bara finare med åren.

Ju mer man odlar i dem desto mer patina får de till nästa år. 

Och så sker ju inte med plastburkarna. 

Jag förvarar mina krukor ute, men under tak under vintern och

så när det är dags så sopar jag bort eventuell torr mylla och så

är det bara att så. 

Visst får man vattna flitigare än om man sådde i plastkrukor, men

terrakottakrukor är också mer förlåtande om man varit lite 

väl generös med bevattningen i och med att terrakotta ju "andas". 

Och de där, i mitt tycke, så himla snygga kalkavlagringarna på krukornas

sidor kommer ju av att salter, mineraler och näringsämnen som vandrat ut

genom det porösa materialet. Så fint! 

Så ja, kanelbullens dag i all ära, men terrakottakrukans dag smäller högre. 

I övrigt konstaterade jag idag att i och med att jag nu till hundra procent jobbar hemifrån

så märker jag att mitt odlarintresse vaknat på ett helt annat sätt då jag, ja...är mer hemma och 

kan sköta om sådderna på ett bättre sätt. Och med odlingsivern kommer planteringivern...

Som jag tidigare nämnde så vill jag fixa till lite runt pergolan som nu står som en ensam ö ute

i det stora gräshavet. Jag har utan någon som helst plan mer eller mindre bara stuvat ner perenner som jag kommit över till ett bra pris närmast runt pergolan men någon tanke bakom komposition

har det inte funnits. Verkligen inte. 

Men nu skall det bli ändring på det! 

Under kvällen här har jag suttit och skissat på hur det kunde se ut. 

Den högra sidan av pergolan är rätt så skuggigt så dit har en del skugg-gillande växter

hamnat och framför och till vänster är det både soligt hela dagen och på sina ställen

inte så mycket jordmån innan berg kommer emot, så där skall de solälskande 

tuffingarna få rota sig. 

På den vänstra sidan kommer en lite köksträdgård med pall-krageodling. 

Inte så storstilat, men så att man kan plocka åt sig sallad och egna bönor. 

Typ så. 

Det som på ritningen ser ut som en trasmatta med lite psykedeliskt mönster

är: 

Tadaa...gamla taktegel som skall få bli en liten "mur".

De här fick jag häromdagen och större delen kommer faktiskt att förvaras i och med

att det är exakt likadant tegel som vi har på vårt 100-åriga hus. Sådant tegel går man 

ju inte bara och shoppar i närmsta byggvaruhus. 

Men det finns så det räcker till en liten "mur" också! Nice! 

I övrigt är det ju inte så mycket på gångs ännu i trädgården, men till min glädje så 

har faktiskt alla mina ramslöksplantor övervintrat. 

De är ju lite på sin nordligaste stå-ut-gräns så varje vinter är en vinst. 

De är nu inne på sitt tredje år hos mig. 

I fjol var jag lite snål och självisk och gick och tullade ganska friskt

på dem, men sedan fick jag rådet att lämna dem ifred så att de har en 

chans att börja sprida sig. Och det vill vi ju! 

Ramslök är underbart! 

*

P.s för de i Sveariket som tassar in här hos mig; när jag skissade min skiss så

kom jag inte för min värld ihåg vad "Liuskekivi" är på svenska så på

god finlandssvensk manér tar jag till det andra inhemska när modersmålet tryter. 

Men liuskekivi är skiffersten kom jag på sen...:)