Även om många klagar på semestervädret så är jag helt av motsatt åsikt. Jag älskar när det är runt 20 grader och har inget emot sommarregn faktiskt. Saknar inte alls hettan och torkan.
Trädgården är av totalt samma åsikt. Det jag planterade i våras har växt så det knakar
och etablerat sig fint i rabatterna. Mitt tema var ju vitt- rosa - lila - vinrött - svart kryddat med lime och det funkar tycker jag. De där dramatiska mörka tonerna gör att det inte blir så gull-lulligt som
om det bara var rosa och lila och vitt.
Lite spark ger de där mörka tonerna.
Jag har varit överraskande mycket hemma-hemma denna semester. Har inte varit
i närheten heller så mycket på stugan som jag brukar. Nästan inte alls faktiskt.
Men det har varit lite fotouppdrag och så är det ju bara så att även om jag är
helt okej med att vädret är som det är så längtar jag kanske inte helt till
den där kyliga vinden från havet. Inte i juli.
I september är det en hel annan sak.
Så hemester i allra största grad för min del alltså.
Har också läst mer än jag gjort på åratal! Blev precis klar med Hanne-Vibeke Holsts
bok Som Pesten. I dessa corona-tider var det minsann aktuell läsning.
I morgon - om vädret det tillåter - skall jag åka ut och lufta min kamera igen.
För även om jag är en hemmatomte av högsta rang,
så börjar månader av distansarbetet hemifrån plus de allmänna
rekommendationerna att inte resa så mycket
kännas även hos mig som att ha på sig en för liten blus.
Det spänner och känns inte speciellt bekvämt.
I vanliga fall brukar jag faktiskt älska att åka ut till stugan för att just
distansera mig och få vara för mig själv - bort från allt "hösel".
Nu känns det mesta lite väl lagom. På alla plan.
Aldrig är människan nöjd.
Kanske det är så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar