Av mina två ungar är det den yngre, lillungen, som onekligen fått
mer utrymme här på bloggen. Det beror nog på att han, stackaren, var bara en
liten parvel på 10 år när jag började blogga, medan hans storebror
då redan var 19 och precis dragit in i armén och sedan vidare
till studier och eget boende. Han, storungen, har rätt långt
sluppit bloggosfären han...;).
Nu, precis i dag faktiskt, är lillungen lika gammal.
Nitton år, hörni!
Sista tonåret betas av från och med idag!
Han är också sakta på väg mot egna vägval och allt det där,
men än figurerar han nu och då i bloggen, främst som min
utfärdskompis i skog och mark. Inte alla gånger fullt lika ivrig
som jag, men än hänger han med om han blir tillfrågad.
Och kladdkakereceptet som faktiskt är lika gammalt
som lillungen är ett självklart alternativ till födelsedagstårta.
*
Det var nämligen så att samma höst, 1998, som dagens
lilla födelsedagsparvel föddes, satt min förstfödda då 9 år gammal
i skolan och "klippte och klistrade" något från veckostidningar och
stötte på ett kladdkake-recept som han klippte ut och smugglade hem.
Sedan dess har receptet suttit på diverse kylskåpsdörrar, flyttat 4 gånger,
gulnat och rivits nästan itu, tejpats ihop.
Än har inget recept smakat bättre än detta:
Nu skall jag förbereda mig på att åka på
födelsedagsmiddag med La Familia.
Nepalesiskt enligt födelsebarnets önskemål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar