Vaknade med en obestämd värk i hela kroppen och ett sinne som var tyngre
än min ryggsäck kändes det som, så bara att inse att det kanhända är bättre att
stanna hemma idag och invänta en evenuell förkylning eller vad det
nu kan vara som är på gångs i kroppen.
Kröp tillbaka under täcket och sov vidare ett bra tag.
Jag hör till det där gänget som gärna tar med lite "lyx" med på utfärderna,
om det bara är möjligt. Varför inte, liksom?
Lite som att välja glamping (glamour+camping) framom camping.
Nivån bestämmer man själv.
Nu är ju pizza kanhända inte direkt lyxmat - snarare tvärtom - men jag kan tycka
att det är lite skoj att testa hur långt ett spritkök (typ trangia) kan sträcka sig.
Det hade jag tänkt testa på under dagens utfärd, som alltså inte blev av.
Men, tänkte jag, varför inte testa på det i trädgården i stället. Alla ingredienser var
ju införskaffade. Så istället för en tur till skogen blev det en picknick i trädgården.
Men till pizzan ja. Så här gjorde jag:
Jag var lite lat och köpte en sådan där färdig pizzadeg från butiken.
Den klippte jag i färdiga rundlar som passar min stekpanna och rullade
in i smörpapper (vid det skedet var jag ännu på väg på tur).
På min pizza ville jag ha rödlök, trattkantareller, gravad lax och oliver.
Och istället för tomatpure som jag inte tycker passar ihop med det jag
ville ha på pizzan så valde jag lite turkisk yoghurt så det skulle bli en
pizza bianco dethär. Var det tänkt.
Började med att steka upp svamp och lök. Väljer man att ha i andra ingredienser
så kan man ju skippa det här skedet.
Vill man baka pizza på ett spritkök så vill jag tipsa om att ha torr stekpanna och ha i
rejält med mjöl. Dels så bildas ett litet "lager" mellan pannan och degen, men
främst är det en jättebra indikator på om man har för mycket värme.
Börjar det lukta bränt mjöl är det läge att göra något, minska på lågan eller
öka på avståndet till elden. När mjölet bränns har man ännu inte bränt pizzan.
Mycket bra tips som jag läste - någonstans.
Jag hade ungefär halveffekt på min trangia.
Först steker man ena sidan på degen, någon minut bara.
Så svänger man på den och steker andra sidan. Samtidigt som man
svängt på den kan man börja fylla på de ingredienser man vill ha i.
När jag gjort det lade jag ett lock på så osten skulle smälta.
Här hänger pizzabotten nr 2 och väntar på sitt varv i stekpannan,
medan pizza nummer 1 precis har fått på sig sina ingredienser och
väntar på att fotografen skall lägga locket på.
Har man inte lock funkar dubbel folie lika bra!
Nu tog jag inte direkt tid hur länge det tog för osten att smälta...kanske
lite på fem minuter? Jag hade valt att finriva min min ost just med tanke
på att det här skedet skulle gå lite fortare - man vill ju inte riskera
allför bränt och sotigt pizzabotten...
Och pizzor blev det ju! Och riktigt väl smakade de!
Lillungen hade baxat den andra pizzan åt sig och hans utlåtande var:
"Om jag hade fått den här pizzan i en pizzeria hade det inte varit någon
direkt höjdare, men med tanke på att den är kockad på en enkel
trangia så är är den supergod!"
Ja...och min utvärdering?
Nu kan jag ju leva utan pizza ute i naturen.
Men överraskande bra blev resultatet på ett enkelt spritkök.
Pizzabottnet var just så knaprigt och gott som i en god stenugnspizza.
Men lite pysslande är det ju nog med det hela.
Gör jag om det på en utfärd? Förmodligen nog!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar