Något har jag gjort för att reta upp vädergudarna. Det blir smärtsamt
uppenbart för varje sommarvecka nu.
De dagar jag sitter fast inomhus med diverse arbeten då skiner solen
och det är varmt och vindarna ljumma och ljuva.
Går jag ut blir det mulet inom en halvtimma - ja snabbare än så kan
molnen knappast röra sig.
Lyckas jag ta mig ut till stugan för några dagar ja då blåser det
med stor sannolikhet upp till storm.
Eller så regnar det. Eller så och - det regnar också.
Något är riktigt ostämt gällande min karma nu.
Vet inte riktigt vad jag skall ta och offra för att få vädergudarna på bättre humör
och bara litelite börja gilla mig igen.
Ett barn? Gjorde man inte så förr, för länge sedan. När man ville riktigt smöra gudarna?
Aj, att man inte gör så numera? Och dessutom är mina vuxna karlar redan, så det
kanske inte skulle räknas ändå?
Utöver det skulle de förmodligen spjärna
emot med betydligt mer styrka än jag någonsin ens haft...
Ja, lämnar dem i fred då.
Hunden, katten, gubben? Mig själv?
Njae....vi är nog alla så sega och till åren komna så det skulle förmodligen
bara förvärra situationen. Bäst att glömma de tankarna då.
Vad gör man då när sommarens vädergudar övergett en
och det är glest med något att muta dem med?
Man värmer bastu. Det gör man här i Norden.
På vintern gör vi det för att värma oss.
På sommaren gör vi det för att värma oss.
För att bevisa ingenting för vare sig mig själv eller någon annan, så
tog jag och gjorde en bastukvast åt oss.
För att vara ärlig så har jag inte gjort en sådan på många, många år,
och den skulle nog inte klara av en kritiskt granskning av någon
som kan det här med bastukvastar.
Den är inte vacker, men den är en "äkta kvast" där man inte
fuskar till det med snören eller så.
Det minns jag från då jag var barn.
Sådant var viktigt.
Och visst sjutton är det skönt att "piska" sig med en färsk
björkkvast. Och så doftar det så gott!
Björklöv innehåller dessutom lite saponiner, en slags mild
tvål som hjälper till att tvätta bort fett och smuts från huden.
Så helt ute och cyklade var man ju inte då i tidernas begynnelse när
man kom på det här med bastukvastar.
Kanske det här får min karma att svänga?
Jag har ändå gjort en alldeles egenhändigt hopvirad bastukvast.
Det ni vädergudar!
Inte alla som gjort det inte.
Eller nästan alla - men inte riktigt alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar