Morgontrafiken längs den vanligvis så rusningsstinna Ring III har ett tag redan löpt smidigt,
som om människor än skulle vara på sportlov. Fast sportlovet är ju avklarat för veckor sedan.
Nå, det är ju naturligvis det att människor i allt större grad har börjat med att jobba
hemifrån i och med denna corona-pest som drar över länder och över riken.
Utan urskillning.
I går meddelade regeringen att alla möten, samlingar med mer än 10 personer förbjuds.
På fritids-sidan av mitt liv har mail och WhatsApp-meddelande dragit streck
över den ena aktiviteten efter den andra.
Själv har jag den fördelen att jag har ett eget arbetsrum på jobbet och
sitter inte i något öppet kontorslandskap. Till största delen skulle jag kunna
jobba hemifrån hela tiden, men en del av mina arbetsuppgifter är sådana att jag
måste fysiskt vara på kontoret. Vissa dagar i alla fall.
Så jag tar mig fysiskt till mitt jobb - än så länge i alla fall.
Men ja, nu skall Finland då isolera sig själv, precis som så många andra
länder och vi kan bara ana, om ens det, hur världen ser ut efter att coronakrisen
dragit över världen. Förståsigpåare säger att det är en helt annan
värld vi återgår till efter Coronan.
Jag har absolut stundvis varit lite småcynisk till det hela, oftast för att jag blivit
så trött på hysterin som inte är relevant och på alla möjliga missvisande "nyheter"
som florerar på de sociala medierna. Till exempel: Nej, man kan
inte gå i het bastu för att döda viruset. Då skulle kroppens inre temperatur
behöva stiga upp till sådana grader att ett eller annat coronavirus inte längre
spelade någon som helst roll för man skulle vara död för länge sen...
Allt detta missvisande "fakta" får mig att gå upp i atomer. Läs på, gott folk.
Ta reda på, kolla upp källorna. Ta till er av fakta, var lagom kritisk - och roa er
kungligt åt allt annat som inte är relevant.
Faktum är att det är ganska skönt att också skämta om vad som sker.
Man skall aldrig glömma humorns läkande verkan. Ni har säkert alla hört
om den syriska pappan som fick dottern att skratta år bomberna för att
försöka hindra henne från att få traumatiska minnen av bomberna.
Skratt och humor är inte ett sätt att förneka allvaret,
det är ett sätt att förminska rädslan.
Minns så väl när jag var barn och min mamma berättade om sin ungdomstid i
ett Helsingfors i krig. Häpen lyssnade jag på hur hon berättade om spontana
danser i gathörnen mellan civila och militärer, om skämtsamma kommentarer
på caféerna. Det var definitivt en tid av oro och ängslan, men också en tid
då humorn och hoppet om att det skulle lösa sig blev den bärande faktorn.
Vi är till all lycka inte i krig. Vi har ett globalt virus som ger oss på käften
på ett sätt som få saker lyckats med sedan andra världskriget.
Men precis som i krig är det av största vikt att hålla huvudet kallt,
ta reda på fakta och strö lite (galg)humor över det övriga -
för den egna mentala hälsans skull.
Människor har alltid skämtat om saker som berör och kommer en nära.
Det är faktiskt inte nonchalans - det är en överlevnadsstrategi.
Skratt förminskar mörkret och löser upp knutar av ångest man kan utveckla
i mellangärdet. Ett leende slappnar av muskler som annars gör ansiktet sammanbitet.
Livet överlever, även om inte alla överlever.
Och att inse att coronavirusets "styrka" ju inte ligger i att det skulle
vara så mycket mer dödligt än vilket flunsavirus som helst, utan i att
den kan få mängder av människor att insjukna samtidigt för ingen har en immunitet.
Och det skulle få våra samhällen ur bruk.
Jag har skämtat mycket om det här med att hamstra toa-papper.
Alla har hört det till lust och leda...
När jag idag läser i nyheterna att där vi hamstrar toa-papper så hamstrar amerikaner
vapen då blir jag lite mörkrädd. DET skulle jag inte riktigt orka knåda humor av.
Vad har de tänkt?
Skjuta ihjäl viruset? Blir nog så att en och annan amerikan får sätta livet till där.
Det är som känt rätt knepigt att pricka rätt på ett virus...
*
Det är onekligen riktigt intressanta tider vi lever, och mycket av det som vi är
vana med nu blir ovant i framtiden, och vice versa, det är jag helt övertygad om.
Kanske vi ändå inte går tillbaka till att idka handel med ekorrskinn...
Men skall bli spännande att se var vi landar när corona-stormen bedarrat.
