…häromkvällen så testade jag jul-ljusen. Eller en del av dem.
Att de fungerar.
Verandan lyser så fint i sitt kransljus att jag nästan har
lite svårt att dra ut kontakten för att invänta lilla jul och första advent.
Men jag gör.
Väntar. Tålmodigt.
För att det finns en viss bitterljuv tjusning i själva väntandet.
Jo, jag vet - förklara det för barnen innan jul!
Fast å andra sidan;
det är kanske därför vi har julkalendrar.
Helst med choklad.
Det måste jag komma ihåg att köpa.
Mina grabbar gav mig en liten vink om att det
skulle de önska sig till lillajul.
Ja…jo…jag vet….de är 17 och 26…år.
Men vadå?
Jag vill inte ju släppa ifrån mig det magiska i att
vänta på julen.
Det är ju just det som nästan är det bästa med hela spektaklet.
Om chokokalender är viktigt - då skall det få vara det.
Oberoende hur gammal man hunnit bli.
*
I övrigt har jag sagt upp mig från mitt jobb denna vecka.
Nu har jag ju aldrig bloggat något alls gällande mitt jobb hittills,
för det funnits så mycket sekretess-belagt i det.
Men från nästa år får ni säkert följa med på ett litet
hörn på det projektarbete jag skall börja med.
Det finns mycket att se fram emot här.
Julen och så Ett Helt Nytt År
Ett mycket annorlunda ett.
På ett rysligt bra sätt.
Så nu blev det en liten tjuvstart inför nästa år också
på samma gång som jag testade lamporna inför advent.
Ni vet, det där känslan när man väntar på något riktigt fint.
Man vill liksom dela med sig.
Så nu vet ni!
2 kommentarer:
Nej vad spännande! Jag är jätte glad för din skull och önskar dig all lycka och framgång! Jag ser framemot att följa med här via bloggen vad du hittat på till näst :)
Tackar, vännen !!! :). Ja-a, det skall bli något helt annat och jag är så nöjd och skönt taggad när beslutet är gjort.
Skicka en kommentar