RÄTT FÄRGLÖST...

...är det därute. Inombords är det också lite uttömt.

I veckan flyttade vi ett kontor. Vårt, mitt och mina kollegers.

Till slut var det mesta på plats och allas datorer funkade och ett nytt sätt att jobba

har tagit sina första steg. Intressant - och annorlunda. Eller åtminstone annorlunda.

Drömde i natt att alla mina kolleger flyttade in i samma höghus - tolkar det som om jag nog 

fått en överdos av flyttande för en tid framöver. Men eftersom mina kolleger i drömmen 

var precis lika trevliga som de är på riktigt, så tar jag det som ett bra tecken, att jag åtminstone

inte tröttnat på dem. Och hur kunde man, de är faktiskt prima typer, hela bunten!

Kanske det är min introverta sida som ändå slog bakut för till fredagen hade jag bokat ledigt åt

mig. Efter all kaos, allt packande ner och packande upp, allt fixande och ordnande kändes en 

ledig dag som en exklusiv minisemester, även om den gick i pysslandets tecken här hemma.

Hela veckan hade inneburit långa kvällar, av olika orsaker.

Först på sen eftermiddag gav jag mig tid att ge mig ut och sniffa på havet.

Lät hunden springa av sig bland vassruggar och strandstenar.

Tänkte på hur olika syfte våra promenader har - för mig och för hunden.

Jag behöver få komma till ro, och den behöver få härja av sig.

Tänkte på att det kanske är sista gången jag träffar svanfamiljen för i år? 

Kanske de dragit vidare nästa gång jag kommer?

Deras flytt är kanske enklare än vår. Eller kanske inte?

Vi kan ringa en flyttbil, de styrs av instinkter och sådant.

Å andra sidan har de betydligt mindre bagage...

Vilket får mig att tänka på hur enkelt skulle vi människor klara av att leva - om vi måste?

Jag funderar nu och då på det här. Vad skulle vi skala av från våra liv om vi blev tvungna till det?

Roade mig ju med att testa på köpstopp här tidigare i år. Det var intressant att testa på det. Verkligen!

Jo, jag rekommenderar det åt var och en. Kanske det blir ett eget inlägg om det...

Mitt mål var ett halvår, det blev åtta månader. Sedan "tvingade" tonårssonens tillväxt i höjdled oss till 

att återuppta "shoppandet". Under tiden hade min vinterjacka sagt upp kontraktet, så även där behövdes

nyinförskaffning.  Mina vinterstövlar, som jag verkligen skött väl om med vårdande medel till läder, ja deras botten sade upp sig. Efter drygt ett års användning.

 De var inte speciellt billiga då det begav sig. Har prislappen kvar, 169 euro. Och ett drygt år senare är lädret i prima skick, men sulorna har sprickor, det läcker in vatten. Inte skoj!

Skall det vara såhär? Även om man vill satsa på sk kvalitet så håller det ändå inte...

Det känns...bara fel!

Om jag skulle behöva skala ner på min konsumtion, då skulle jag ju börja med att försöka satsa på kvalitetsgrejer. I det mesta. 

Men vad är kvalitet? I dagens läge?

Är det kvalitet på riktigt eller är det bara illusion av ett märke, som ändå

inte garanterar kvalitet på annat sätt än att man köper intrycket av kvalitet...?

Hmmm...

Men på tal om svanar, och om ni känner för att ge er ut i naturen trots det gråa vädret.

Just nu, detta veckoslut, pågår svanräkning. 

Har ni vägarna förbi där det finns svanar, delta, vet jag.

Det kostar inget - än en stund ute i naturen.

Och även om det är lite färglöst därute just nu, så finns det något att uppleva.

Det lovar jag!

Skönaste lördag till er alla!

från