...nu har jag suttit här och tryckt och tryckt och vridit och vänt på knappen som det står SNOW - on/off på, men den funkar inte. Jorden envisas med att vara svart, blöt och liksom suga i sig varje tillstymmelse av ljus som förirrar sig såhär långt upp i norr.
Hittade i postlådan idag en postkortsvacker reklam överfylld med snötyngda bilder från 1700-tals stadsdelen från det som nu är min hemstad.
Reklamhäftet fyllt av julkonserter, gammaldags julmarknad, pepparkaksbakning, Barnens julby, Petter och Lotta julutställning....det blir en hel del spring märker jag, om man skall hinna på allt detta.
Och så dessa snötyngda bilder då, som får mig att verkligen önska lite, lite snö till julen.
Så snälla nån, som har en fungerande SNOW on/off-knapp. Vrid den till on. Men bara för en stund.
Inte så som i fjol att den blev på on i fem månader.
Tack.
Minns en jul för måååånga år sedan, då min äldre son var en liten parvel och skulle delta i luciatåget i den dåvarande hemkommunen. Kommunen vars centrum inte egentligen bestod av så mycket mer än tre vägkorsningar, och vägbelysningen kunde räknas i, om inte ental, så i tiotal.
Ni vet, med all respekt, ett sådan där mysigt bycentrum där tre bilar efter en traktor räknas som rusning.
Ja, den vintern var som nu. Bara mörker. Luciatåget skulle gå genom bycentrumet, lucian skulle, lite otraditionellt, rida på min kompis häst, och efter lucian (och hästen) skulle då en massa söta tärnor, och nissar och nassar tassa.
Jag, och andra föräldrar till de små söta barnen, trotsade mörkret, och regnet och blåsten och stod där vid vägkanten och skulle föreviga sonen/dottern.
Ni vet, man vill ju ha ett trevligt litet foto att klistra in i familjealbumet.
Den kvällen tog jag mitt livs sämsta bild.
Det var innan jag blev det minsta intresserad av fotografering så jag bara knäppte av med en billig automatfundering och hoppades på det bästa.
Det räckte inte.
Det enda som syntes på den bilden var hästens stora, lite skrämda ögon, som lyste som om den svalt en ljusslinga. Resten var bara nattsvart.
Det var efter det jag köpte min första vettiga kamera.
2 kommentarer:
Att fota och börja intressera sig för det har även för mig vaknat med bloggen. Det är roligare än jag trodde! Jag har en lånekamera men vill gärna köpa en bra till mig själv. Vad använder du?
Pynta? Kanske det är bäst att först kolla om dina dammråttor invaderat mitt hem, det verkar så....
Önskar dig en skön fredag
/Cia
Hej Cia, Jag har en Nikon D90 som är ganska ny, tidigare fotade jag med Nikon D60, som jag tycker att är en ypperlig "nybörjarkamera". Den är lätt, sitter bra i en kvinnohand och är en bra inkörskamera till de "tyngre" kamerorna - bra pris/kvalitet. Så tycker jag - men att fråga efter favoritkamera, är lite som att fråga efter favorithundras....åsikterna är många, men det viktigaste är i alla fall att kameran sitter bra i handen, man skall orka fota med den, och man skall lite gå som känsla här. Både Nikon och Canon har fantastiska kameror, det är fingertoppskänslan (och plånboken) som man kan gå på. Många kvinnor jag känner föredrar Nikon just för att de är ganska "små". Och du, jag delar gärna med mig av dammråttorna...;)
Skicka en kommentar