Vi börjar nu så smått packa ihop oss för att dra hemåt efter nästan fem månader stugliv.
Har varit intressant att märka hur få klädesplagg jag använt av alla de jag släpade med mig.
Och då lovar jag att jag var ganska nogräknad redan från början. Samtliga kläder, skor och
hygiengrejer rymdes galant i en IKEA-kass. Och ändå finns det plagg som
jag inte alls använt under hela tiden här på stugan.
Känns nästan lite knasigt med hur lite jag klarat mig.
Nu spelar det ju in att jag jobbar på distans så jag behöver inte tänka på
att klä upp mig för kontoret. Men även under hela pandemitiden och nu
efteråt då jag fortsatt distansa så klär jag mig annorlunda då det är arbetsdagar.
Det är som om jag skulle känna mig lite mer fokuserad, lite mer skärpt då.
Inbillar jag mig! Heh.
Och så har jag nästan alltid på mig skor då det är arbetsdag.
I övrigt tassar jag för det mesta barfota.
Skor är jobb, barfota är fritid.
Sedan är det faktiskt så att jag har bara använt ett par skor under den här tiden.
Eller jag har ett par andra med. Snörkängorna som jag tänkte jag skulle använda nu
på hösten - men det har ju varit så varmt så de har jag haft på mig kanske två gånger.
Hade också ett par sandaler, men deras botten är så hala att de kan jag inte alls
använda här på klipporna, och så har jag glömt bort att jag har dem ens.
Mina sneakers börjar verkligen se ut som om de varit med ett bra tag - vilket de
också har! Tror jag köpte dem -20 eller-21. Och varit mina favoriter varje sommar!
Har man begränsat med förvaringsutrymme så blir det automatiskt att man måste välja bort.
Och då utkristalliseras också mycket tydligt vilka kläder, skor och accessoarer är
ens verkliga favoriter. När jag kommer hem är det nog läge att se på kläderna i garderoben
med kritisk blick. Inte vill jag hemma heller ha onödiga saker som tar plats,
även om det råkar finnas förvaringsutrymme.
Så jo, stugliv gör en till minimalist. Lite i alla fall. Automatiskt.
Sitter i mitt soffhörn och skriver, ute brusar havet sin eviga sång.
Har lagt på lite klassisk musik och tänt ljusen. Det är hur mysigt som helst.
De disiga morgnarna, med nattfukt kvar i spindelnäten är lika vackra och
magiska som alltid. Bastun doftar och känns lika gott som alltid.
Ändå börjar jag längta efter golvvärmen i badrummet därhemma.
Fukten som kryper från skogen och från havet gör allting här lite småkyligt
trots sprakande brasa, elbatterier och det faktum att det är rätt varmt ute för årstiden.
Jag börjar uppenbarligen längta hem nu!
Har ätit egen zucchini, rödbetor och morötter så det kommer ut ur öronen.
Jag längtar efter att en fredagkväll beställa hem en pizza och slippa stå vid spisen.
Tror gubben längtar efter en diskmaskin han. Han är nämligen min diskmaskin här på stugan.
Jag tvättar, han diskar, vi lagar båda mat, så har det alltid varit.
Men hämtmat - det skulle kännas riktigt välkommet!
Mat som någon annan tillrett och som man kan äta hemma i det där andra soffhörnet.
En vecka, sedan hämtar jag lilla Iris-kissen och flyttar hem igen.
Då får det bli höst på riktigt!
Kram Maggi
